DILI, 02 Maiu 2025 (TATOLI) – Inspesaun Jerál Traballu (IJT) hatama reseita ba kofre Estadu iha tinan-2024 hamutuk $83,025 no iha trimestrál dahuluk (Janeiru, Fevereiru no Marsu) 2025 hamutuk $30,820, husi empreza sira-ne’ebé komete irregularidade bazeia ba aspetu oioin hanesan kondisaun traballu, ijiéne no saúde iha servisu ne’ebé la favoravél, vistu traballu no sistema seguransa sosiál.
Inspetór Jerál Traballu, Frederico Pereira Matos relata katak irregularidade sira ne’ebé IJT rejista mak irregularidade sira ne’ebé empreza sira komete no rezulta sansaun administrativa hasoru empreza referida.
“Durante tinan-2024 totál empreza maka komete irregularidade ne’e fahe ba aspetu oioin, kondisoens traballu prefere ba ninia saláriu, ninia oras overtime ne’ebé la selu ne’e, presiza hetan konsiderasaun iha kompaña ne’e, maka nia lahalo entaun ami konsidera iregularidade. Entaun totál iregularidade ne’ebe kompaña sira-ne’e komete iha tinan-2024 hamutuk 46; ne’e ba kondisoens traballu de’it, depois iha mós aspetu balun hanesan kona-ba seguransa no saúde iha servisu fatin ne’e durante 2024, ami rejista kazu hamutuk 81”, Frederico Pereira Matos, hateten ba jornalista TATOLI iha edifísiu IJT, Hudi Laran, Dili, kuarta ne’e.
“Ida seluk mak vistu traballu ne’e. Relasiona ho traballu estranjeiru sira-ne’ebé mai hala’o servisu iha ita-nia rai ne’e, sira tenke halo aplikasaun hodi hetan vistu traballu. Ami mós halo kontrolu ba partisipasaun traballadór nian iha sistema seguransa sosiál tanba iha lei fó kompeténsia ida-nee mai ami para halo kontrolu”, nia reforsa.
Notísia relevante:IJT rejista empreza 31 komete irregularidade ba vistu traballu
Inspetór Frederico Pereira Matos esplika, iha ita-nia lei seguransa sosiál ne’e, traballadór hotu-hotu obrigatoriamente tenke partisipa iha sistema, hanesan empreza ho traballadór tenke, tama iha sistema ne’e, entaun bainhira tama ona iha sistema ne’e tenke kontribui ho osan seguransa sosiál nian.
“Ne’ebé define tiha ona katak kompaña selu 6% no traballadór 4%, maibé bainhira kompaña lahalo ida-nee ba traballadór hodi hatama iha sistema, ne’e nafatin konsidera irregularidade, enkuantu númeru ne’ebé ami rejistu ba kazu iregularidade sistema iha 2024 ne’e hamutuk 57”
Nia hatutan, haree husi kondisaun sira-ne’ebe mensionadu, empreza sira-ne’ebé komete irregularidade hanesan kondisaun traballu, sistema seguransa sosiál, vistu traballu, ijiéne no saúde iha servisu fatin ne’e iha tinan-2024 hamutuk 376. Enkuantu, totál traballadór prejudikadu hamutuk na’in-895.
“No prosesu bainhira sira komete iregularidade iha mós faze ida sira tenke hetan snsaun administrativa no sansaun administrativa ne’e bainhira sira uza sala, ne’e finalidade mak multa ba aspetu sira-ne’e, no kada multa ne’e hetan atus rua tolu-nulu. Entaun totál montante husi emapreza ne’ebé multa ba aspetu ne’e hotu iha tinan-2024 hamutuk $83,025 doláres amerikanu”, nia informa.
Inspetór ne’e hatutan, iha tinan-2025 iha empreza 66 mak komete iregularidade ba aspetu sira-ne’e, no multa ba primeiru trimestre ba kondisaun sira-ne’e hamutuk, $30,820 doláres amerikanu. Osan sira-ne’e tama ba kofre Estadu, no prosesu pagamentu mós la’ós selu ba IJT mak lori fali ba banku, maibé sira mai simu notifikasaun ba montante multa no fó nota ida ba sira hodi ba selu iha banku, hafoin lori nota ne’e ba IJT hodi arkiva. esplika.
“Daudaun ne’e, sira barak ninia prosesu mak ami pendente hela tanba kazu sira-ne’e ami sei prosesu fila-fali, tanba bainhira sira halo tuir ona saida mak sira komete irregularidade, ne’e mak iha primeiru trimestrál de’it ami entrega ba kofre Estadu ho montante boot”, nia informa.
Enkuantu kategorizasaun husi empreza halai liu ba setór privadu, ne’ebé kompostu husi loja ki’ik, loja boot, supermerkadu, empreza sira husi konstrusaun boot, investidór sira, organizasaun naun-governamentál, no ema sira haklaken doutrina relijioza sira.
Jornalista: Alexandra da Costa
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo