iklan

NASIONÁL, HEADLINE

AMRT, I.P lansa filme dokumentáriu luta ba libertasaun nasionál

AMRT, I.P lansa filme dokumentáriu luta ba libertasaun nasionál

Prezidénte Repúblika, José Ramos-Horta, Líder istóriku FALINTIL, inklui entidade relevante seluk partisipa lansamentu filme dokumentáriu Timor-Leste nia luta ba libertasaun nasionál, iha ámbitu komemorasaun tinan 50 Fundasaun FALINTIL, iha salaun AMRT, Kolmera, Kuarta (03/09/2025). Imajen TATOLI/Francisco Sony

DILI, 03 Setembru 2025 (TATOLI)Arkivu Muzeu Rezisténsia Timorense, Institutu Públiku (AMRT, I.P), Kuarta ne’e, halo lansamentu ba filme dokumentáriu kona-ba luta ba libertasaun nasionál, iha ámbitu komemorasaun tinan 50 Fundasaun Forsa Armada Libertasaun Nasionál Timor-Leste (FALINTIL).

 Atividade ne’e akompaña mós husi Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada (XEMGFA) Tenente Jenerál Domingos Raul ‘Falur Rate Laek’, Tenente Jenerál Reformadu Lere Anan Timur, Komandante Maunana, reprezentante igreja, reprezentante veterana Kasian, reprezentante autór ba luta inklui membru Governu balun. 

Prezidente iha biban ne’e apresia ho istória ne’ebé parte hotu kontribui hodi ohin bele halo lansamentu.

“Obrigadu ba Arkivu Muzeu Rezisténsia Timorense, ita-boot sira ne’ebé kontribui ona istória no memória ida-ne’e,” PR Ramos-Horta hato’o durante serimónia lansamentu filme, iha AMRT, Kolmera.

Tenente Jenerál Falur Rate Laek sente onra boot bele partisipa iha serimónia filme ne’e tanba liga ho istória FALINTIL ba luta libertasaun nasionál.

“Filme reprezenta buat barak, ida-ne’e mak testemuña rejistu moris determinasaun ne’ebé metin husi ita-nia povu, liuliu maturidade no vizaun estratéjika husi diresaun luta FRETILIN nian. Nune’e mós, Komandante FALINTIL sira hotu ne’ebé iha korrajen ho determinasaun bele sustenta no defende liberdade nasionál to’o ita-nia libertasaun,” Tenente Jenerál Falur Rate Laek tenik.

Xefe Estadu Maiór Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) haktuir, sasin sira-ne’ebé halibur ne’e rezerva la’ós de’it dimensaun militár luta nian, maibé mós hanesan umanu no ekstraordinária ba sakrifísiu no reziliénsia ne’ebé FALINTIL reprezenta iha kondisaun diversidade estremu.

“Ita-nia kombatente dixiplina ezemplár no ligasaun di’ak ho komunidade ne’ebé sira proteje. Valór sira ne’e mak sai baze ba identidade F-FDTL hodi to’o ohin loron. Espíritu sakrifísiu, lealdade pátria, respeitu ba dignidade umanidade no subordinasaun ba poder militár nian, ba ideál sira auto-determinasaun ho liberdade,” Falur Rate Laek katak.

Notísia relevante : CAMSTL fó sai filme istória iha Manufahi iha ámbitu tinan-50 ezisténsia FALINTIL

Nia nota, filme dokumentáriu ne’e iha importánsia tolu hanesan prezervasaun memória, instrumentu edukasionál no identidade istóriku nasionál.

“Ida nu’udar prezervasaun memória istórika hodi garante katak ita-nia kombatente nia hahalok eroi lalakon ba tempu, rua nu’udar instrumentu edukasionál ba jerasaun foun sira pesoál militár sira no fó komprensaun kle’an liután kona-ba abut istóriku instituisaun nian, no ikus nu’udar identidade istóriku nasionál ba reafirmasaun katak parte espíritu FALINTIL nune’e parte ida-ne’ebé labele afeta husi konstrusaun Estadu Timor-Leste,” nia akresenta.

Tanba ne’e, biban ne’e Tenente Jenerál agradese ba AMRT nia serbisu ne’ebé konsideradu iha folin-boot hodi prezerva patrimóniu istóriku no tau-matan nafatin ba akontesimentu sira iha territóriu.

“Hodi prezerva ita-nia luta, sofrimentu no vitória koletiva. Nune’e F-FDTL fó responsabilidade ba legadu ida-ne’e hodi garante sira-ne’e valór ne’ebé FALINTIL luta ba Independénsia soberania justisa no dignidade, hodi defende nafatin iha kontestu jeopolítika iha konstante transformasaun,” nia hato’o.

Falur konsidera presiza Forsa Armada ne’ebé serbisu integradu ho kontestu rejionál ne’ebé sempre liga istória Timor-Leste nian.

“Ita-nia dezafiu atuál mak atu asegura katak independénsia ne’ebé hetan sakrifísiu hanesan ne’e no tradús seguransa efetivu no dezenvolvimentu sustentável. Ita presiza Forsa Armada ne’ebé integradu ho kontestu rejionál ne’ebé sempre liga ho sira-nia abut istóriku no valór ne’ebé lejítimu,” Falur Rate Laek tenik.

Diretór Ezekutivu AMRT ,I.P, Jorge Alves ‘We Moris’, hateten, filme dokumentáriu ba luta libertasaun nasionál ne’e presiza prezerva iha AMRT hodi jerasaun foun bele kontinua banati.

“Ohin ita komemora tinan 50 Fundasaun FALINTIL nian. Ho hanoin ida katak lansamentu filme ida-ne’e atu memoriza ba jerasaun foun sira atubele banati tuir FALINTIL sira-nia dalan. Ida-ne’e ba fururu jerasaun memória FALINTIL sempre iha fuan hodi lori rai ne’e ba fururu ne’ebé di’ak,” nia hato’o.

Jornalista     : Osória Marques

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!