iklan

OEKUSI, SAÚDE

Hafoin konsulta, Pasiente 100-resin iha Oekusi sira-nia matan konsege rezolvidu

Hafoin konsulta, Pasiente 100-resin iha Oekusi sira-nia matan konsege rezolvidu

Doutór Espesialista matan husi HNGV hetan apoia husi OMS ho MS konsege rezolve ona pasiente na’in-112 maioria ferik-katuas sira-nia matan hafoin halo konsulta operasaun matan durante loron lima iha Hospitál Referál, RAEOA. Imajen TATOLI/Abílio Elo Nini

OEKUSI, 03 Outubru 2025 (TATOLI) – Médiku Espesialista matan (Oftamolojista) Hospitál Nasionál Guido Valadares (HNGV) hetan apoia husi Organizasaun Mundiál Saúde (OMS) ho Ministériu Saúde (MS) konsege rezolve ona pasiente na’in-112 maioria ferik-katuas sira-nia matan hafoin halo konsulta operasaun matan durante loron lima iha Hospitál Referál, Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA).

Diretór Ezekutivu Hospitál Referál Oekusi, Manuel da Cunha, informa katak, programa referidu realiza tanba kooperasaun entre HNGV ba komunidade sira iha Oekusi – alvu ba pasiente sofre matan hanesan moras katarak, Glaukoma & Pterygium no pekista.

Glaukoma mak moras ne’ebé ataka nervu ótiku tanba presaun iha matan laran (presaun intraokular) ne’ebé aas tebes. Pterygium ne’e membrana ne’ebé mosu hahú husi konjuntiva ba kornea tanba raiu V no rai-rahun, ne’ebé bele hamosu irritasaun okulár (matan) ka haree la moos.

Doutór Espesialista matan husi HNGV hetan apoia husi OMS ho MS konsege rezolve ona pasiente na’in-112 maioria ferik-katuas sira-nia matan hafoin halo konsulta operasaun matan durante loron lima iha Hospitál Referál, RAEOA. Imajen TATOLI/Abílio Elo Nini

Nia rekorda, antes ne’e serbisu saúde rejionál mak hato’o pedidu hodi husu tulun, tanba iha suku no aldeia barak mak preokupa tanba sofre matan la haree ho tipu katarata konjenitál, inklui idade avansadu no kauza husi trauma.

Tanba ne’e, hafoin konfirma, katak ekipa HNGV dezloka ba Oekusi atu halao tratamentu, nune’e parte saúde komunika kedas ho parte igreja, autoridade lokál sira inklui postu saúde sira, fó sai avizu, maibé barak mak la partisipa tanba distánsia dook tanba balun husi Pássabe, Nítibe, Oésilo inklui Pante Masakar.

“Ami hato’o agradese ba Hospitál Nasionál, tanba lahaluha povu Oekusi, hodi hakbesik aan ba komunidade sira oinsá bele rezolve problema ne’ebé inan-aman sira iha Oekusi enfrenta problema matan, tinan barak ona sira la haree, maibé ho prezensa ita-bo’ot sira, ohin sira kontente tanba haree moos ona. Agradese ba ita-bo’ot sira-nia laran luak, tanba durante loron lima, husik hela família tan de’it hanoin povu Oekusi no konsege konsulta ita-nia inan-aman sira na’in-112, agora sira kontente ona,” nia hateten, iha Hospitál Referál Oekusi, ohin.

Iha fatin hanesan, Alsinu Quelo husi suku Usitasa’e nu’udar família, orgullu tanba tinan barak akompaña nia aman, sente terus no preokupadu, maibé hafoin hetan tratamentu, konsege rezolve ona sira-nia preokupasaun.

“Ha’u nu’udar oan, sente kontente laiha rohan. Ha’u-nia aman nia matan la haree tinan rua ona, susar tebes, tenke haree nia iha loron no kalan, atu han de’it mós arraska, maibé komesa horsehik nia ba haris-fatin mós mesak de’it. Ida-ne’e grasa bo’ot mai ha’u, nu’udar oan. Ami laiha rikusoin no buat murak atu fó ba ita-bo’ot sira, maibé ami só hato’o obrigadu ho fuan no agradese ba Governu nia tulun,” nia orgullu.

Iha biban ne’e, Adelino Cau, nu’udar pasiente matan, rekomenda ba Ministériu Saúde atu tau prioridade ba ferik no katuas sira-ne’ebé matan la haree, nune’e kada tinan bele halo konsulta iha munisipíu sira.

“Ha’u rekomenda ba Oekusi halo parte Repúblika Demokrátika Timor-Leste,  ne’ebé komunidade iha Oekusi hamutuk rihun 85-resin, barak liu seidauk hatene informasaun kona-ba konsulta matan ne’e, atu mai konsulta sira-nia matan, entaun ekipa husi nasionál, rekomenda katak, to’o nasionál karik, husu bebeik mai saúde Oekusi, kona-ba relatóriu ema matan aat ka la haree ne’e hira, atu hato’o ba nasionál, nune’e bele kria kalendáriu, bele mai kada tinan no  fulan neen dala ida, tanba Oekusi iha sub-rejiaun haat no suku 20, povu barak seidauk hatene atu mai konsulta sira-nia matan,”  nia propoin.

Maibé, iha oportunidade ne’e, nia mós agradese, maske balun la konsege hetan tratamentu, maibé nia espera ba futuru parte saúde sei kria polítika, nune’e bele to’o kedas suku no aldeia sira, tanba inan-aman balun la’o labele.

Notísia relevante:Juñu: Pasiente matan hamutuk 571 halo tratamentu iha HNGV  

 

Jornalista: Abílio Elo Nini

Editór: Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!