Top

Husi Dili bá Pekín: Pekín hela ho hakmatek, ami fila ho matan-been (Parte XI-ramata)

Jornalista timoroan na’in-24 finaliza ona sira-nia formasaun kona-ba jornalístika no mídia ne’ebé hala’o iha Pekín, Repúblika Populár Xina. Imajen TATOLI/Francisco Sony

DILI, 10 Setembru 2026 (TATOLI)—Ami husik hela Sidade Pekín hanesan loromatan ne’ebé mout iha kalan nia kadunan ho neineik. Ami-nia formasaun iha Pekín la sente to’o ona iha nia rohan. Sorumutu ne’e iha nia hahú no sorumutu ne’e iha nia ninin ho fahe-malu. 

Iha 05 Agostu 2026, iha tuku lima dadeersan, sidade sei hakmatek husi barrulu. Sidade sei hafalun hela ho rai nia nakukun. Nakukun seidauk mout iha loron nia kadunan loloos. Ahi-oan (eletrisidade) sira be hamriik firme iha estrada nia ninin sei lakan nabilan hela. Sira-nia naroman be mohu neineik, nanesan fó tada adeus ba ami, bainhira autokarru ida be lori ami dolar neineik iha nia okos husi otél ne’ebé ami horik-ba atu bá fatin ne’ebé determina ami-nia viajen (Aeroportu Sanghai).

Hakuak malu ho fasilitadora formasaun hafoin termina formasaun. Imajen espesiál

Notísia relevante: Husi Dili bá Pekín: Mídia tradisionál hahú mout iha era dijitál nia kadunan (Parte X)

Viajen ida-ne’e lahanesan baibain. Autokarru nanesan lori tristeza boot ida iha nia movimentu. Laiha barullu. Ami hotu nonook iha idaidak nia fatin sadere nian. Karik ami idaidak dehan adeus ho ami-nia maneira rasik iha idaidak nia laran de’it. Só matan mak hala’o nia kna’ar hodi hafuhu bá li’ur liuhusi autokarru nia janela hodi prezerva sidade nia furak iha ami-nia memória.

Bainhira matan ne’e hateke bá sidade, ami saudade lurón sira-ne’ebé baibain ami hakat-tuir ba hodi hala’o atividade. Fatin sira-ne’ebé ami vizita ona hela de’it ona hanesan lalatak iha ami-nia memória. Sidade ne’ebé maka durante semana tolu halo-parte iha ami-nia rutinidade, neineik ba neineik hetok dook husi ami-nia hateke.

Iha Aeroportu Sanghai atu fila bá Dili. Imajen espesiál

Despedida la to’o de’it ho liafuan adeus. Despedida ne’e hatodan hirus-matan, matan-been suli, no fuan ne’e hakarak tebes tempu ne’e fila-hikas bá kotuk maibé siklu natureza nian la fó fatin ona.

Loron rua antes, iha loron 03 fulan-Agostu, ami sei halibur hela iha sala ne’ebé sai hanesan ami-nia fatin aprendizajen durante semana tolu nia laran. Husi fatin ne’ebá duni, partisipante ruanulu-resin-haat husi Timor-Leste ikusmai luku to’o duni iha formasaun nia rohan. Sertifikadu sai sinál husi formasaun ne’e nia rohan no fahe-malu nian.

Iha ona aviaun laran atu fila bá Dili. Imajen espesiál

Formasaun ne’ebé ami hala’o la’ós de’it iha klase laran. Durante iha Xina, ami hetan introdusaun ba buat barak ne’ebé hakle’an ami-nia perspetiva sira. Jornalizmu no mídia sai hanesan parte krusiál ida husi ami-nia aprendizajen. Ami diskute kona-ba mudansa sira iha mídia ne’ebé avansu iha teknolojia no Intelijénsia Artifisiál (IA), no oinsá jornalista sira tenke mantein prinsípiu sira kona-ba lia-loos, akurásia (ezatidaun), no responsabilidade iha mudansa tempu.

Liuhusi mídia, ami-nia viajen kona-ba koñesimentu nian hakat dook uitoan. Ami aprende kona-ba kultura no istória Xineza nian. Ami haree oinsá dezenvolvimentu infraestrutura moderna transforma sidade sira no ema-nia moris. Ami hetan introdusaun ba ideia dezenvolvimentu ne’ebé konxiente ba ambiente no dezafiu sira hosi mudansa klimátika. Saida maka uluk ami rona de’it liuhusi matéria formasaun nian, neineik ba neineik sai duni realidade bainhira ami bá diretamente haree rasik ho matan iha terrenu.

Iha ona aviaun laran atu fila bá Dili. Imajen espesiál

Vizita ida bá Muzeu Nasionál Pekín nian lori ami ba komprende istória Xineza. Iha ne’ebá, pasadu la’ós de’it istória ida iha livru sira. Istória prezervada ho objetu sira-ne’ebé hatudu, ne’ebé fó-hanoin mai ita katak nasaun ida la’ós harii de’it iha edifísiu aas sira, maibé mós iha abilidade atu prezerva memória hosi nia pasadu.

Hafoin ne’e, ami sai bá haree Pekín ho ánglu seluk tan. Dalan naruk sira, edifísiu modernu sira, movimentasaun karreta, no panorama sidade nian ne’ebé furak sai parte ida hosi ami-nia viajen. Vizita sira iha fora husi Pekín nian, inklui viajen sira bá Guanxi no fatin sira seluk, espoin ami bá atmosfera ida-ne’ebé diferente hosi moris iha sidade nia sentru.

Viajen hotu-hotu husik hela istória ida.

Fatin hotu-hotu husik hela impresaun ida.

No, la espera katak semana tolu ne’ebé foufoun sente ba hanesan kle’ur demais, teki-teki liu lais tiha de’it hanesan anin be huu.

Simu sertifikadu hafoin semana tolu tuir formasaun kona-ba jornalístika no mídia iha Pekín. Imajen espesiál

Li Hengtian, reprezenta China International Communications Group-Institute for International Studies and Advanced Training (CICG-IISAT) hanesan organizadór eventu nian, hamutuk ho treinadór sira no ekipa akompañamentu, halo-parte iha viajen ne’ebá. Sira la’ós de’it ema sira-ne’ebé hamriik iha klase nia oin no hato’o matéria. Durante semana tolu, sira sai parte ida husi ami-nia moris loroloron nian.

Iha serimónia enserramentu, Li Hengtian hato’o parabéns ba jornalista Timor-Leste na’in-24 ne’ebé konsege kompleta programa formasaun ho susesu.

Nia agradese ba jornalista sira tanba hatudu interese no envolvimentu ativu durante prosesu aprendizajen to’o ramata.

Ami sei la lori sasán barak husi Xina bá Timor. Ami lori de’it koñesimentu kona-ba jornalizmu, mídia, no IA. Ami sei lori mós esperiénsia kapturasaun dezenvolvimentu modernu, komprende kultura no istória, no asiste oinsá sidade boot ida luta atu navega avansu teknolójiku no dezafiu ambientál sira.

Maibé, iha buat ida-ne’ebé folin liu ne’ebé labele tau iha mala ida hamutuk ho sasán:

Memoria.

Formadór sira-nia laran-luak.

Ami-nia belun sira-nia hamnasa.

Konversa sira iha viajen nia laran.

No hakuak ida ikus nian antes fahe-malu.

Iha tuku 11:00 dadeer, tempu ne’ebé ami semo hodi husik-hela Sidade Xineza. Husi Shanghai bá Aeroportu Internasionál Pudong no husi Denpasar bá Aeroportu Internasionál Prezidente Nicolau Lobato, Dili, sente viajen ne’e hanesan pájina ikus husi husi livru ida-nia pájina.

Loron 06 Agostu, tuku 12:00 Otl, ami to’o hikas iha rai doben Timor-Leste. Saudade ne’ebé rai de’it iha fuan durante iha Xina, ikusmai kura duni iha Komoro ho família nia prezensa hodi simu ami-nia regresa iha aeroportu.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!