iklan

EKONOMIA, HEADLINE

PM Taur preokupa maioria joven hosi aldeia buka serbisu iha Dili

PM Taur preokupa maioria joven hosi aldeia buka serbisu iha Dili

Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak. Imajen/MESSK

DILI, 15 agostu 2022 (TATOLI)–Primeiru-Ministru (PM), Taur Matan Ruak, sente preokupadu ho situasaun daudaun tanba nota katak joven barak hosi aldeia mai buka serbisu iha kapitál nasaun Dili.

“Ohin loron iha mundu, ema-nia preokupasaun boot ida mak ema aumenta maibé setór agrikultór ne’e kuaze ema la serbisu. Kazu Timor nian agora  populasaun 80% moris dependente ba agrikultura substénsia, embora setór agrikultura seidauk dezenvolve di’ak maibé iha problema, dezersaun joven sira-nia matenek sira hosi aldeia, suku mai hotu buka serbisu iha Dili, husik tiha serbisu ida mai fali buka serbisu ida,” PM Taur hateten iha ámbitu konferénsia internasionál kona-ba prezerva kualidade no inkluzividade sistema formasaun profisionál ne’ebé realiza hosi Ministériu Koordenadór Asuntu Ekonómiku (MKAE), iha salaun Mahoka, Osindo, segunda ne’e.

Notísia relevante: Selebra “International Youth Day”, joven TL kontribui ona iha dezenvolvimentu nasionál

Xefe Governu dehan, foin daudaun iha konferénsia kafé iha Railaco, munisípiu Ermera, emprezáriu no agrikultura sira dehan imposível dezenvolve kafé, tanba kafé tuan ho agrikultór tuan, tantu agrikultór ferik-katuas no joven sira iha ne’ebé buka serbisu iha Dili, Inglatera, Koreia no Austrália.

“Ha’u hanoin Ministériu Koordenadór Asuntu Ekonómiku tenke haree oituan oinsá mundu ne’e ninia lala’ok agora no tempu mai, haree oinsá mak rejiaun ne’e funsiona no oinsá mak Timor nia realidade agora no aban bainrua atu ita prepara ita-nia ema ba iha ne’ebá,” nia akresenta.

Tuir PM, atu forma ema tenki hatene rekursu umanu saida mak presiza, hira, no ba área ne’ebé inklui rekursu umanu ne’ebé ema seluk presiza tenki forma atu abastese sira.

“Ita haruka traballadór ba Koreia, ha’u haree presiza apreende inglés, maibé dala ruma nia la’ós kualifikadu, nia to’o ne’ebá serbisu iha área peska, ninia vida nunka serbisu iha peska ou Austrália serbisu iha to’os, tanba hatene inglés entaun foti nia bá Austrália, ne’ebé ita-nia prátika la fó sentidu ba formasaun ne’ebé ita halo, tanba ita forma maibé ita la uza, ita foti fali ida uza fali entaun forma atu halo saida, sé nia ita la rigorozu iha ita-nia planu, formasaun, mobilizasaun rekursu sira, entaun ema dehan la presiza,” nia tenik.

PM afirma, iha buat rua muda totalmente no provoka transformasaun estruturál boot iha empregu no traballu hanesan globalizasaun, difuzaun no integrasaun teknolojia iha vida sosiedade.

“Ohin loron ita la moris sein telemóvel sein komputadór. Ida-ne’e futuramente lori problema boot ba mundu, efeitu ida futuru mak ida-ne’e, obriga ema barak ba dezempregu. Ha’u fó hanoin formasaun rekursu umanu klaru haree ba nesesidade agora, merkadu nia persiza iha espesialidade área saida, para ita bele prepara ita-nia ema. Tanba ita laiha kondisaun atu absorve ita-nia rekursu umanu ne’ebé iha, ita haree país sub dezenvolvidu sira rekursu umanu barak, dezenvolvimentu ne’e kiik, país sira dezenvolvidu ema laiha,” nia salienta.

Jornalista   : Antónia Gusmão

Editora         : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!