iklan

EKONOMIA, HEADLINE

Joven agrikultór Leorema preokupa ho folin baunilla iha merkadu

Joven agrikultór Leorema preokupa ho folin baunilla iha merkadu

Plantasaun baunilla iha CCT Railaco. Imajen Tatoli/António Gonçalves

DILI, 08 jullu 2023 (TATOLI) – Joven agrikultór, Amílcar dos Santos, husi Loerema, munisípiu Liquiçá, preokupa ho folin baunilla iha merkadu nasionál tanba daudaun seidauk iha indústria ba produtu refere, nune’e lagarante atu ema sosa bainhira sira kolleita.

Tanba ne’e, nia husu ba Ministru Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta atu iha ukun tinan lima nia laran bele kria indústria ba baunilla. Aleinde ne’e, ba mós maek no kafé iha país, nune’e bele garante produtu ne’ebé agrikultór sira prodús bele tama iha merkadu.

“To’o agora ita seidauk iha indústria rasik, tanba ne’e produtu sira ne’ebé maka agrikultór sira fa’an ba empreza internasionál sira laliu husi akordu, maibé sira hakarak sosa mak foin halo kontaktu. Se Governu maka ho hanoin ida kria indústria rasik, bele asegura ona merkadu ida ba produtu agrikultór sira-nian”, joven ne’e dehan iha entrevista eskluziva iha estúdiu Tatoli, iha Farol, Dili.

Tuir Amílcar Santos, Kooperativa Kafé Timór (CCT, sigla inglés) mak sosa baunilla ho kada kilograma $10, maibé sai problema ba agrikultór sira tanba presu ne’e la relevante ho folin merkadu mundiál. Tanba nia fa’an baunilla matak ba empreza xineza ho kada kilo ho presu $75.

“Tinan kotuk empreza xineza sira konsege sosa ona baunilla ne’ebé kolleita ona kuaze kilo 300. Ne’e fó ona vantajen atu badinas hodi hasa’e produsaun baunilla, aleinde kuantidade tenke tau mós atensaun ba nia kualidade ne’e rasik. Agora, sira husu tan baunilla kilo rihun ida, signifika tonelada ida, maibé sira hakarak ho kualidade. Atu garante kualidade ne’e maka ita sei hasoru problema boot tanba laiha formasaun adekuada ida ne’ebé maka ita hetan molok atu sai agrikultór baunilla”, Amílcar konta iha sesta ne’e.

Nia dehan nasaun sira iha rai-li’ur dezenvolvidu ona iha indústria ba baunilla bainhira agrikultór sira halo ona kolleita, empreza sira hatama diretamente ba indústria.

“Iha Timór ha’u kuda ona baunilla. Oras ne’e iha ona rezultadu, maibé ha’u la hatene merkadu ida ne’ebé loos maka determina ona atubele lori produtu baunilla ne’e bá fa’an. Agrikultór sira maka bá buka rasik merkadu ne’ebé atu sosa sira-nia baunilla ida ne’e. Ita laiha sustentabilidade bá futuru”, nia realsa.

“Ba ami ne’ebé maka kuda baunilla, kuandu empreza ida maka hakarak sosa ho folin kada kilo $50 ne’e sorte boot ona, tanba ida ne’e bele konsidera presu ida di’ak no aas ona. Foin lalais empreza CCT konsege sosa ona baunilla ne’ebé kolega agrikultór sira fa’an ho klase A ne’e iha de’it $10, klase B $8 no klase C $5. Hanesan joven agrikultór preokupa ho folin ne’ebé CCT sosa ne’e”, nia akresenta.

Amílcar Santos esplika katak baunilla ne’e bele kuda iha fatin ne’ebé de’it, esetu iha tasi-ibun tanba rai-manas. Iha rai tetuk ka foho mak iha klima malirin no mahon nakonu ho ai barak, bele kuda, naran katak iha bee atu rega baunilla ne’e.

Bainhira atu kolleita tenke kuidadu tanba investidór sira hakarak sosa baunilla ne’ebé iha kualidade di’ak, liuliu nia morin ne’ebé kapás, baunilla labele nakfera se la’e nia morin sai hotu.

“Atu habai ne’e tenke eskalda uluk iha bee ne’ebé labele manas liu no labele malirin liu iha minutu rua depois lori bá habai. Iha prosesu habai ne’e mós labele kona liu loron manas. Tenke dada lona ho modelu rede atu asegura baunilla nia kulit labele namkurut. Iha prosesu babai ne’e husik to’o nia kulit metan ona mak bele hatama, tanba ida ne’e mak sei garante kualidade di’ak ba produsaun baunilla ne’e rasik”, refere.

Jornalista: Tomé Amado    

Editora: Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!