OÉ-CUSSE, 30 Outubru 2024 (TATOLI) – Koordenadór Zona Espesiál Ekonómika no Dezenvolvimentu Oé-Cusse Ambeno (ZEEDOA), João Mendes Gonçalves, husu ba Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) atu buka tuir autór ne’ebé sunu mutuk fiu mákina supa bee hodi fornese ba natar sira iha área Petun, suku Cunha, sub-rejiaun Pante Makasar.
“Ha’u triste no lamenta tebes bainhira rona informasaun husi Sekretária Rejionál Agrikultura kona-ba hahalok aat ne’ebé akontese foin daudaun iha natar sira iha Petun. Autoridade apoia ona mákina bee, maibé ema bá sunu tiha, ida-ne’e krime ne’ebé prejudika ita-nia agrikultór sira-nia moris, ita labele husik buat sira ne’e akontese”, João Gonçalves lamenta.
Notísia relevante: Agrikultura Oé-Cusse planeia konstrui no reabilita irrigasaun 25
Nune’e, nia husu ba Komandu PNTL Oé-Cusse atu kontinua buka tuir autór sira hodi submete ba prosesu investigasaun no tenke enkamiña ba tribunál.
“PNTL tenke buka tuir sé mak sunu atu investiga buat ne’e ho kle’an. Ne’e krime, tenke lori bá hatán iha tribunál. Labele husik akontese de’it, liuliu iha Oé-Cusse, tanba povu barak mak moris sei susar, ikus mai hetan apoia uitoan ema mai estraga tiha, ida-ne’e ita labele husik”, afirma.
Sekretária Rejionál ba Asuntu AgrikulturA, Pekuária, Peska no Floresta, Filomena Sila, haktuir katak natar sira iha Petun ameasadu falla atu kolleta, tanba natar-na’in sira hatama proposta ba autoridade RAEOA hodi husu atu apoia dada bee husi irrigasaun Tono no kanaliza ba natar sira, tanba bee la sufisiente to’o tempu kolleta.
“Pedidu ne’e ami konsege rezolve iha tempu ne’ebé badak, iha semana liubá, tanba sira-nia moris mak depende liu ba natar sira, maibé komunidade balun la satisfás ho serbisu ne’ebé ami halo, tanba estraga tiha no sunu aat fiu ne’ebé atu liga ba mákina ne’ebé foin daudaun ami sosa husi Dili. Tan ne’e, ita la kontinua hatama bee ba natar sira iha Petun no tinan ne’e sira falla atu kolleta”, dehan.
Nia informa katak akontesimentu iha kalan dahuluk hafoin kee hotu bee iha irrigasaun Tono nia okos no dada tama bee ba natar sira, maibé iha kalan ne’e kedas ema deskoñesidu sunu mutuk tiha fiu ne’e, tanba ne’e agrikultór sira labele kolleta no hare sira balun namla’ek ona.
Notísia relevante: Xanana Gusmão tulun agrikultór fornese bee ba natar Petun
Lembra katak autoridade RAEOA kanaliza bee ba natar ektare 12,61 iha área Petun, suku Cunha, sub-rejiaun Pante Makasar, tanba daudaun ne’e bee komesa falta. Kanalizasaun bee ne’e halo hafoin irrigasaun Tono maran no fó impaktu ba natar ektare 12,61 iha área Petun.
Autoridade fornese mákina supa bee no dada ho poli pipe atu garante kolleta haree faze daruak nian, maibé ema deskoñesindu sunu tiha fiu no fó impaktu ba hare sira labele moris ho di’ak.
Jeca Carvalho nu’udar jestór bee ba natar iha área Petun, antes ne’e, hateten katak natar ektare 43 envolve agrikultór na’in-175, maibé sira-ne’ebé halai tan natar ba-daruak ne’e iha ektare 12,61 ne’e iha de’it natar-na’in 43.
“Entaun, ami hamutuk buka meiu oinsá atu salva hare sira-ne’e, tanba falta bee halo natar sira maran. Ami sente ladi’ak mak husu apoiu ba autoridade no responde ami hodi lori tratór hodi ke’e bee no husu mákina atu supa bee hodi bele kanaliza tama ba natar sira. Ne’e mak susesu, ami sente kontente tanba autoridade mós la taka matan mai ami”, nia hateten foin lalais ne’e.
Notísia relevante: Autoridade RAEOA kanaliza bee ba natar ektare 12 iha Petun
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editora: Maria Auxiliadora




