iklan

EKONOMIA, HEADLINE

Governu lansa plataforma eletrónika www.madeintimorleste.com

Governu lansa plataforma eletrónika www.madeintimorleste.com

Governu lansa plataforma eletrónika www.madeintimorleste.com ba setór privadu iha TL. Imajen TATOLI/Felicidade Ximenes

DILI, 09 dezembru 2024 (TATOLI) – Governu halo lansamentu ba Plataforma eletrónika www.madeintimorleste.com  ba setór privadu no manufatureiru iha Timor-Leste.

Reprezentante Vise Primeiru Ministru no Koordenadór asuntu Ekonomia, atuál Ministru Transporte Komunikasaun (MTK), Miguel Marques Manetelu, dehan husi serimónia lansamentu Plataforma Made in Timor-Leste, hatudu pasu importante ida iha jornada dezenvolvimentu, hodi fasilita informasaun no komersializa produtu rai laran iha forma efisiente, transparante no inkluziva liuhusi meiu eletróniku.

“Agora la’ós ona novidade ba ita hotu katak Timor-Leste nia ekonomia hasoru dezafiu boot, maibé iha potensialidade boot atu dezenvolve di’ak liu, entre dezafiu sira ne’ebé iha”, Miguel Marques Manetelu informa bainhira halo diskursu iha salaun Multifunsaun GMN, Bebora, ohin.

Nia dehan, dependénsia ba fundu mina rai ne’ebé ema rona beibeik katak la kleur tan mina ne’e atu maran, dependénsia maka’as ba importasaun liuliu ba sasán esensiál sira hanesan hahán. Iha ekonomia husi vise PM no Ministru asuntu ekonómiku no ministériu sira seluk ne’ebé haree ba ekonomia rai laran hamutuk ho Banku Sentrál Timor-Leste Inklui vise MNEK. Inisia daudaun servisu boot ida ba reforma ekonómiku ne’ebé bele hatán ba dezafiu ekonomia ne’ebé país enfrenta daudaun.

“Hodi hein no ba finalizasaun reforma ekonómika, lansamentu plataforma eletrónika ida-ne’e, hatudu daudaun pasu importante ida iha reforma ekonomia”, nia relata.

Nia haktuir, plataforma eletrónika ne’ebé sei lansa ohin la’ós de’it nu’udar meiu ka feramentu ida, maibé nu’udar símbolu vizaun ba futuru, futuru ne’ebé uza ona teknolojia hodi hakotu barreira hakbesik sosa na’in no produtu na’in sira atu buka informasaun kona-ba produtu.

‘’Ita hotu hatene katak iha mundu dijitál transforma meius no maneira hotu iha interasaun husi ema ida ba ema seluk, husi nasaun ida ba nasaun seluk ho teknolojia laiha ona fronteira. Teknolojia no inovasaun sira ohin loron transforma servisu sira iha setór indústria iha komérsiu servisu no atendimentu iha setór públiku no privadu iha sosiedade tomak”, nia informa.

Nia esplika, plataforma ne’ebé introdús husi MCI fó testemuña komikmentu atu utiliza teknolojia hodi hadi’a komersializasaun produtu no empodera negosiante sira.

“Espera husi plataforma ida-ne’e bele tulun no hasa’e liután produtividade no kompetividade empreza sira liuliu empreza ki’ik no media sira”, nia subliña.

Iha fatin hanesan, Ministru Komérsiu Indústria (MCI), Filipus Nino Pereira, hatete ohin halo lansamentu ba portal made in Timor-Leste ka portal eletróniku, ida-ne’e hanesan plataforma ida ne’ebé mak Ministériu Komérsiu no Indústria halo, hodi fó espasu atu fasilita mikro pekena media empreza sira, atu bele asesu efisiente liu ba iha merkadu.

“Ita aproveita teknolojia ne’ebé mak iha, hodi fó oportunidade ne’ebé boot liután, luan liután ba ita-nia setór privadu sira, hanesan ohin ami temi liuliu ba mikro pekena media empreza sira”, Nino Pereira afirma.

Nino hateten, produtu ne’ebé mak rejista tama iha plataforma online ne’e kuaze 100 ida resin, ne’ebé detallamente, husi kompañia ne’ebé ninia presu fa’an ne’eba sei tau kompletu. Tanba durante ne’e sira prodús produtu lubuk ida balun ho kuantidade natoon balu ho kuantidade boot, daudaun ne’e sirkula hela iha merkadu no komunidade konsumu daudaun.

Nia esplika, produtu balu konsumidór no kompradór sira hatene, maibé balun mós ladún hatene hanesan ohin embaixadór sira husu dehan produtu ne’e fa’an iha ne’ebé inklui membru Governu balun husu katak produtu ne’e tama iha supermerkadu ida ne’ebé.

“Tan ne’e mak informasaun sira ne’e ita presiza duni atravez husi merkadu eletróniku para bele fahe informasaun kona-ba presu produtu ne’e rasik, iha ne’ebé para bele fasilita di’ak liután konsumidór sira. Ida-ne’e hanesan haforsa liután, liuliu iha marketing ne’e, ho esperansa katak husi meius ida-ne’e bele enkoraja di’ak liután setór privadu no mikro pekena empreza sira, atu promove di’ak liután sira-nia produtu. Promove produtu la’ós de’it iha rai laran, maibé ba mós rai li’ur, ida-ne’e sei aumenta kualidade husi produtu ne’e, depois sei hamosu tan produtividade ba produsaun inklui kompetividade produtu ne’e bele sirkula ho di’ak iha merkadu”, nia afirma.

Governante akresenta katak plataforma ne’e atu garante kualidade internet, hanesan ohin ministru transporte komunikasaun dehan ona katak iha prosesu ida-ne’e presiza rede internet ne’ebé mak di’ak. Agora Nonu Governu Konstitusionál hahú daudaun ona konstrusaun no estabelese kabu submarinu ne’e, ida-ne’e hanesan oportunidade di’ak ida ba aban bainrua, bele fasilita ba merkadu liuhusi internet ne’ebé mak baratu.

Vise prezidente Kámara Komérsiu no Indústria Timor-Leste (CCI-TL), Herguiluina  Fernandes Alves, apresia ba MCI ne’ebé organiza eventu lansamentu ba portal ida-ne’e hodi bele fasilita atividade sira iha TL, hanesan ema hotu hatene katak asesu ba merkadu sai nu’udar problema krítiku ida. Problema krítiku ida ne’ebé setór privadu sira hasoru atu asesu ba merkadu nasionál no merkadu internasionál sai nafatin dezafiu ba setór privadu sira.

“Dalan ne’ebé mak atu empata ba setór privadu sira atu asesu ba merkadu mak mai husi koñesimentu ba liña merkadu ida ne’ebé los justu, nune’e mós ba envolvimentu sira ne’ebé durante sai nafatin dezafiu”, Herguiluina Fernandes Alves hateten.

Nia informa, CCITL iha mandatu ida-ne’e, kompromete ida ne’ebé boot tebes, atu bele liga ba produtu sira ne’ebé hatuur iha planu estratéjiku CCI-TL nian, mak oinsá atu fasilita asesu ba servisu sira hotu tantu liuhusi enkuadramentu legál no asesu ba merkadu. Nune’e mós promosaun ba produtu lokál sai mós pasu importante ida ne’ebé CCI-TL sidauk atinje iha mandatu ida-ne’e.

“Ita hein katak ba lansamentu plataforma ida-ne’e bele liga ho plataforma ne’ebé CCI-TL iha, atu nune’e bele promove duni produtu sira ne’ebé prodús iha rai laran, tanba ne’e ohin hahú pasu ida importante hodi hahú hatuur iha merkadu informasaun ba produtu sira ne’ebé mak prodús iha rai laran, ho ida-ne’e merkadu bele hatene ona produtu ne’ebé eziste iha Timor”, nia esplika.

Jornalista : Felicidade Ximenes

Editór : Zezito Silva

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!