iklan

EKONOMIA, DILI

Traballadór preokupa ho saláriu, tempu, komunikasaun no tratamentu – Loron mundiál traballadór

Traballadór preokupa ho saláriu, tempu, komunikasaun no tratamentu – Loron mundiál traballadór

KSTL hamutuk ho membru sira inklui traballadór sira hala'o marsa husi sekretariadu KSTL Bemori to’o Palásiu Governu nia oin hodi komemora loron mundiál ba traballadór. Kinta (01/05/2025). Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 30 Abríl 2025 (TATOLI) – Traballadór timoroan sira – feto no mane, iha setór doméstika no setór komérsiu preokupa no enfrenta obstákulu iha sira-nia serbisu fatin hanesan iha loja no empreza sira tanba hetan violasaun ba sira-nia direitu no atendimentu ka tratamentu ne’ebé la dignu ba sira, nu’udar traballadór.

Traballadór Sales kompaña, Enodio dos Santos Silva, konfunde ho nia direitu tanba maske serbisu fulan lima ona iha empreza referida maibé seidauk hatan nia ezijénsia sira to’o agora bazea ba direitu no alvu (target) ne’ebé nia halo nu’udar traballadór.

“Tuir pesoál, ha’u senti konfuzaun ho ha’u-nia saláriu kada fulan nian, tanba la tuir buat ne’ebé mak na’in ba kompaña ko’alia ba ha’u tanba primeiru ha’u hahú servisu, kompaña na’in ko’alia dehan, ha’u hetan saláriu kada fulan ho montante $150 dolarés amerikanu no osan ba targetu nian maibé durante ha’u servisu saláriu ne’ebé simu la hanesan ho saláriu ne’ebé mak sira ko’alia antes ne’e, no osan targetu mós la simu tuir targetu ne’ebé iha. Aleinde ne’e mós sempre simu osan tarde”, traballadór ne’e hato’o nia preokupasaun ba Jornalista TATOLI, iha Fatuhada, Dili, ohin.

“Patraun promete mai ha’u katak, sei hetan osan targetu nian kada fulan, maibé iha fulan balun mak osan tarjetu tama no balun osan targetu nian ha’u lahetan, enkuantu targetu bazeia ba sasan sira-ne’ebé mk ita fa’an iha tarjetu. Entaun nia folin sei hetan 1% hansan $1.00 dolar kada sasan, maibé nia lasimu durante fulan tolu ona”, nia informa.

Aleinde ne’e, tuir Traballadór Enodio, nia mós durante ne’e halo konfirmasaun ba patraun relasiona ho problema ne’ebé nia hasoru maibé patraun nia razaun mak laiha tempu atu sura ninia tarjetu ka alvu sira ne’ebé atinji ba atividade venda ka fa’an sira-ne’e.

Iha sorin seluk, Traballadora Tilcia da Silva Tilman relata katak sempre hasoru obstákulu iha servisu maske servisu kle’ur ona iha servisu fatin maibé hasoru problema iha komunikasaun no la iha serteza ba área ne’ebé serbisu bá, inklui osan target (alvu).

“Problema ne’ebé ha’u hasoru bainhira iha serbisu fatin mak hanesan, normalmente, maneira komunikasaun ne’ebé ladun di’ak sente hanesan iha presaun nia laran”, nia hateten.

Nia mós hatutan tan katak dalaruma nia ladun komprende ho ninia papél servisu ne’ebé la permanente, tanba dalaruma nia tenke servisu fali iha área seluk no servisu iha área seluk ne’e dalaruma to’o kalan boot, tempu deskansa ne’e uitoan liu.

“Maske ha’u servisu ba mai mós dalaruma osan tama ne’e laloos ida. Osan ne’ebé simu mós di’ak ida $100 liu de’it, no bainhira simu liuhusi montante atus ida ba leten ne’e tanba ha’u servisu estra (lembur) to’o kalan no di’ak ida loron Domingu mós servisu hotu”, nia dehan.

Nia konfirma, ho insatisfasaun sira-ne’e nia tenta halo konfirmasaun ba parte kompeténsia hanesan, administrasaun no rekursu umanu inklui patraun, maibé solusaun ne’e kle’ur liu no dalaruma mós laiha resposta (feedback).

Traballadora doméstika, Mariaela Soares, konsidera traballa doméstika ne’e nu’udar traballu ne’ebé koko ema hotu ninia mentalidade no forsa, tanba servisu laharee ba pozisaun tanba serbisu ne’e jerál.

“Ha’u servisu la’ós haree de’it labarik, maibé dalaruma mós servisu hanesan ajuda patraun sira te’in, hamoos uma-laran, no ha’u sente kolen. Dalaruma servisu badinas maibé saláriu mínimu loos no di’ak ida mós fulan tolu mak selu” traballadora ne’e lamenta.

Nia hatutan, sente hanesan iha presaun nia laran, tanba laiha mós seguransa ba nia-an, tanba ne’e nia husu ba Governu atu kria lei baze ida ba traballu doméstika atu garante seguransa ba sira-nia aan, no mós iha konsiderasaun.

Nune’e, jornalista mós halo konfirmasaun ba organizasaun sira-ne’ebé iha kompeténsia hodi haree kona-ba traballadór sira-nia problema tuir observasaun sira nian, no hetan resposta husi parte Konfederasaun Sindikatu Traballadór Timor-Leste (KSTL) no Institutu Jerál Traballadór (IJT).

Vise-prezidente KSTL, Serafico Natalino Soares. Imajen TATOLI/Alexandra da Costa

Tuir Vise-prezidente KSTL, Serafico Natalino Soares, katak traballadór sira iha loja ne’e, dalabarak, empregadór sira viola sira-nia direitu tempu servisu nian, dalaruma sira tama tuku 08:00 dadersan sai fali tuku 09:00 no tuku 10:00 kalan, ne’e signifika sira-nia oras han meudia la permanente.

“Maibé saláriu, vensimentu ne’ebé sira simu kada fulan, simu de’it $115, balun simu $120 ne’e tanba hala’o servisu ho oras extra ne’ebé barak (lembur) entaun violasaun ida-ne’e nafatin akontese iha loja sira”, vise ne’e hateten.

Aleinde ne’e mós observasaun KSTL nian relasiona ho traballadór doméstika katak, sira-ne’e agora daudaun iha setór informál hela tanba ida-ne’e mak KSTL servisu maka’as ho entidade sira-ne’ebé mak relevante hanesan, SEFOPE, IJT, MKAE no organizasaun sosiedade sívil.

“Tanba ida-ne’e mak fó espasu ba família sira no empregadór sira (patraun) para kontinua halo espleitasaun ba sira, tanba dalabarak ami-nia observasaun katak, traballadór doméstika barak maka servisu ho oras barak maibé selu menus husi saláriu mínimu”, nia esplika.

Vise Serafico haktuir, balun selu de’it ho $80.00 no $90.00 dolares amerikanu, nune’e saida mak KSTL hakarak halo mak atu ezije ba Governu atu kria lei espesífiku ida ba traballadór doméstika atu nune’e sira mós bele asesu ba iha seguransa sosiál atu haree ba asuntu ida-ne’e tanba konsidera hanesan asuntu nasionál ida. “Ita labele husik ema ida iha kotuk. Traballadór doméstika husi inísiu ita ukun aan to’o agora seidauk iha lei ida-ne’ebé mak apropriadu ba sira”, nia afirma.

“Sira-ne’e hanesan traballadór ida-ne’ebé vulneravél teb-tebes. Sira lahatene oinsá no sé mak sira atu informa problema ne’e. Dalabarak problema ida sosiedade ida-ne’e hanesan tanba família bolu família ida mak mai servisu. Entaun ida-ne’e, lafó espasu ba sindikatu sira no la fó espasu ba organizasaun ne’ebé trata kona-ba asuntu ne’e, hodi hala’o ninia papél, no kazu ne’ebé tama mai iha KSTL, ami sempre foti liuhusi setór sindikatu traballu”, nia reforsa.

Iha fatin ketak, Inspetór Jerál Traballu, Frederico Pereira de Matos, hateten katak sempre hala’o kontrolu ba traballadór sira ho rotina ho tipu kontrolu rua hanesan; kontrolu regular (kontrola loro-loron), kontrolu ba keixa katak depende ba keixa ne’ebé iha.

Inspetór Jerál Traballu, Frederico Pereira de Matos. Imajen TATOLI/Alexandra da Costa

“Enkuantu, liga ba sira servisu doméstika ne’e servisu iha família nia laran, no família balun husi ema ne’e hela ho sira, no balun hela iha li’ur, ne’e komplesidade uitoan ba sira-nia servisu. No, ita hein katak, iha tempu-badak Governu bele aprova ona lei ne’e hodi sai baze legál ba kontrolasaun traballu doméstika”, dirijente ne’e hateten.

Ne’e, tuir IJT, kestaun própiu ida, tanba ita laiha lei atu regula traballu doméstika sira, maibé hein nafatin lei traballu doméstika ninian ne’ebé hetan proposta balun husi organizasaun naun-governamentál no Governu halo ona proposta lei no daudaun ne’e iha hela diskusaun nia laran.

“Hodi hein ba lei ida-ne’e, ita regula sira uza baze lei traballu hodi trata sira hanesan ho traballadór sira seluk, no direitu hanesan nafatin. Ha’u mós hanoin iha urjénsia ona para ita bele iha lei ida-ne’e, tanba natureza servisu ne’e lahanesan”, nia otimista.

Inspetór ne’e dehan, iha ámbitu loron mundiál ba traballadór n’e, mundu fó espetasaun tomak ba traballadór sira iha área hotu-hotu. Mundu koñese sira-nia dedikasaun ne’e mak hodi deklara loron ne’e ba sira. tanba ne’e, husu ba kompaña sira hotu atu fó nafatin atensaun ba sira-ne’ebé konsagra ona hodi dignifika hanesan traballadór

Empregadór tenke hatene traballadór sira-nia direitu no dever. Katak, parte rua ne’e tenke sai parseria, labele ida sai atan, maibé bainhira ita fó servisu ba traballadór sira halo parte ba kompaña ninia susesu, ho espirítu ne’ebé hanesan bele minimiza violasaun traballu nian.

Jornalista: Alexandra da Costa

Editór: Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!