Top

MOP hetan redusaun 37% iha pakote fiskál ba tinan oin

MOP distribui pakote fiskál 2026 ba diresaun no empreza estatál sira. Foto/Arminda Fonseca

DILI, 09 Jullu 2025 (TATOLI) – Ministériu Obra Públika (MOP) distribui ona pakote fiskál 2026 ba diresaun no empreza estatál sira ne’ebé tutela, iha ne’ebé orsamentu ne’e hetan redusaun 37% kompara ho tinan 2025.

Diretór-Jerál Administrasaun no Finansa iha MOP, Joaõ Amaral, hateten tetu Orsamentu Jerál Estadu (OJE)  2026 ba MOP ho montante $129.983.829 (-37%) no iha 2025 hamutuk $270.757.350.

“Ida-ne’e dalaruma afeta oituan ba planu prioridade sira, maibe husu parte hotu elabora didi’ak planu prioridade sira, nune’e osan sira ne’e bele ezekuta tuir duni planu”, Joaõ Amaral hateten iha ámbitu distribuisaun tetu ne’e, ohin.

Nia kompara kategoria saláriu no vensimentu iha 2025 hamutuk millaun $9,2, maibé iha tetu ba OJE 2026 iha de’it millaun $3,8 (hetan redusaun $5.390.943 ka 59%) no iha bens no serbisu iha tinan ne’e millaun $19, enkuantu ba 2026 ida de’it millaun $17 (redusaun $1.758.101 ka 9%).

Ba kategoria transferénsia públika (iha 2025) aloka millaun $176,5, enkuantu iha tetu 2026 prevee de’it $108,9 (hetan redusaun $67.581.679 ka -38%).

Iha kapitál no dezenvolvimentu laiha pakote, maibé Ministériu Finansa fornese formuláriu atu priense prioridade liu ba project on going, projetu retensaun, no projetu foun. Kapitál menór mós pakote laiha, maibé nesesidade tebes bele halo pedidu adisionál ba kategoria ida-ne’e.

“Karik presiza iha adisionál, halo justifikasaun iha semana oin, ita sei marka tempu hasoru prezidente no diretór-jerál sira diskute pakote adisionál ne’ebé ita prepara molok aprezenta ba iha Komité Revizaun Orsamentu”, João Amarál hateten iha Kaikoli, ohin.

Ministru Obra Públika, Samuel Marçal, mós husu ba diretór-jerál no prezidente empreza estatál sira atu elabora planu ho didi’ak no haree ida ne’ebé prioridade mak tau iha orsamentu, tanba ministériu sofre redusaun maka’as iha tetu ba tinan oin.

Tuir nia, redusaun ba orsamentu ne’e la’ós buat foun no la signifika katak planu prioridade sira ne’ebé iha atu halakon hotu. Maibé ida-ne’e hanorin oinsá tenke haree ida ne’ebé importante mak tau iha orsamentu.

“Ha’u komprende Ministériu Finansa fó tetu ida-ne’e ba ita atu loke ita-nia kakutak para halo ezersísiu ida hodi haree no ta’is didi’ak prioridade ne’ebé iha ita-nia planu sira ne’e”, Samuel Marçal afirma.I

Iha sorin seluk, Prezidente Komisaun Ezekutiva Eletrisidade Timor-Leste (EDTL, E.P), Paulo da Silva, hateten tetu ne’ebé simu hamutuk millaun $103, justifika orsamentu ida-ne’e afeta ba planu EDTL nian, tanba nesesidade despeza ne’ebé boot, liuliu ba kombustivel ba sentrál elétrika Hera no Betanu.

“Ha’u fiar katak Governu sei fó atensaun oinsá mak ita bele haree hamutuk, nune’e labele afeta ba planu serbisu EDTL nian. Ami sei halo diskusaun husu fali adisionál pur volta millaun $50, tanba ba de’it kombustivel ne’e millaun $150”, Paulo adianta.

Prezidente Bee Timor-Leste (BTL, E.P), Gustavo da Cruz, informa tetu fiskál ba BTL tun 50%, husi orsamentu 2025 hamutuk millaun $10.

“Maibé ami tenta halo ezersísiu oinsá bele diskute ho ministeriu hodi haree ba kestaun sira ne’ebé bele finansia husi operasionál empreza. Tetu ne’ebé ohin BTL hetan hamutuk millaun $5”, nia salienta.

Notísia relevante: Ministériu Finansa distribui tetu fiskál 2026 ba instituisaun Estadu sira

Jornalista: Arminda Fonseca

Editora: Maria Auxiliadora

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!