iklan

INTERNASIONÁL, HEADLINE

PERMATIL hahú espende nia atividade ba Papua Nova Giné no Samoa

PERMATIL hahú espende nia atividade ba Papua Nova Giné no Samoa

Diretór Ezekutivu Permakultura Timor-Leste (PERMATIL), Ego Lemos. Imajén TATOLI/Egas Cristóvão.

DILI, 16 Fevereiru 2026 (TATOLI)–Diretór Ezekutivu Permakultura Timor-Leste (PERMATIL), Ego Lemos, hateten hahú tinan ne’e PERMATIL espande ona sira-nia atividade ba reziaun Pasífiku hanesan Papua Nova Giné no Samoa.

“Hahú tinan ne’e, PERMATIL espande ona ba iha reziaun pasífiku, ita sei serbisu iha Papua Nova Guine no Samoa. Joven sira iha nasaun rua (2) ne’e sei mai vizita Timor-Leste, depois ita-nia joven sira mós sei ba iha ne’ebá, oinsa bele haree ba asuntu bee no ambiente nian kada nasaun nia diferensa iha ne’ebé,” Ego Lemos hateten ba jornalista sira iha Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato, Bairru Pite, ohin.

Nia dehan, PREMATIL espande nia atividade ba reziaun Pasífiku ho objetivu atu oinsa haree asuntu bee-moos nomós ambiente ne’ebé nasaun rua ne’e enfrenta hela.

Entretantu, iha Timor-Leste, dadaun ne’e PREMATIL hahú serbisu tama ona ba iha zona fronteira sira hanesan Oekusi, Bobonaru oinsá atu konserva bee no ambiente.

“Ita nafatin tau atensaun ba bee-matan antigu sira-ne’ebé bee hahú menus ne’e, ita halo oinsa atu nune’e bee bele mai fila-fali, kuda ai-horis ne’ebé dada bee, no hasai ai-horis ne’ebé halo bee maran. Hanesan aiteka no ai-bubur, sira labele moris besik bee-matan, l’e bee bele maran,” nia dehan.

Dadaun ne’e, PREMATIL planeia ona atu halo akampamentu kona-ba bee no ambiente iha Munisípiu sira hanesan Oekusi, Bobonaru, Ataúru no Vikeke sei realiza tinan ida-ne’e.

“Ita tenke halo atividade sira-ne’e tanba bee mak sai baze ba hahan. ita hasoru problema mánutrisaun ne’e tanba menus bee. Ita presiza restaura fali ita-nia bee-matan antigu sira no ita-nia kadalak sira atu nune’e bee bele sufisiente hodi kontribui ba dezenvolvimentu agrikultura. Ho bee mak komunidade bele hakiak ikan, kuda modo, bele kuda ai-fuan, hakiak animál no seluk tan. Komunidade ne’ebé ita halo intervensaun kuaze hetan ona bee sufisiente ba sira-nia moris kada loron. Sira balun uluk bee laiha loos, maibé sira nia bee-matan sira komesa rekupera no bele kuda sira-nia ai-fuan no modo, parte husi agro-florestál,” nia hateten.

PERMATIL n’uudar ONG ida ne’ebé foka liu ba prátika sustentavel, destaka ba nia servisu iha konservasaun bee no rekursu bee iha Timor-Leste.

Atividade sira inklui kriasaun téknika Permakultura, konservasaun ambientál, agrikultura sustentável no projetu Perma-Juventude. Organizasaun ne’e mós serbisu iha empoderamentu foinsa’e sira no jestaun rekursu naturál sira.

Atividade no Projetu Prinsipál sira

Konservasaun Bee: Projetu sira-ne’ebé foka ba prezervasaun bee-matan no jestaun rekursu bee.

Permakultura: Implementasaun tékniku agrikultura sustentável, agroekolojia no agrikultura rejenerativa.

Perma-Juventude: Inisiativa sira ho objetivu atu envolve juventude sira iha permakultura no konservasaun ambientál.

Edukasaun Ambientál: Promosaun ba prátika sira ne’ebé respeita ekosistema lokál.

Jornalista : Hortencio Sanchez

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!