iklan

OEKUSI

Koñese kle’an Prezidente Autoridade RAEOA Interinu Celestinho Marques

Koñese kle’an Prezidente Autoridade RAEOA Interinu Celestinho Marques

Prezidente Autoridade RAEOA Interinu Celestinho Marques. Imajen TATOLI/Abilio Elo Nini

OEKUSI, 10 Abríl 2026 (TATOLI) – Prezidente Autoridade Interinu Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA), ho naran kompletu Celestinho Martinho Marques, moris iha munisipíu Dili iha loron 26 Janeiru 1967.

Esperiénsia serbisu

Iha tempu okupasaun, iha tinan-1990 to’o 1999, Celestinho Martinho Marques, nu’udar funsionáriu públiku iha Governu Lokál Likisá, asumu kargu nu’udar tezoreiru ba projetu, nune’e mós husi fulan-Novembru 1999 to’o Agostu 2000, nu’udar xefe divizaun advokasia iha Forum Democracia Maubere.

Iha faze ukun rasik-an, hahú tinan-2002 to’o 2005, nu’udar xefe divizaun atendimentu no mobilizasaun, Fundasaun HAK (Klibur ba Lei, Direitus Humanus no Justisa). Iha tinan-2005 nu’udar dosente temporáriu (part time) iha Universidades da Paz Dili hanorin matéria Administrasaun Públika no kontinua sai manorin hanesan dosente temporáriu iha INAP.

Iha tinan-2006 to’o 2008, sai ona funsionáriu permanente iha Diresaun Nasionál Administrasaun no Finansa iha Ministériu Administrasaun Estatál (MAE) nu’udar ofisiál projetu.

Iha loron 12 Abríl 2008 to’o 01 Setembru 2011, asumi kargu nu’udar Diretór Nasionál, Diresaun Nasionál Apoia Administrasaun Suku (DNAAS) iha Ministériu Administrasaun Estatál Ordenamentu Territóriu (MAEOT).

Iha loron 19 Marsu 2014 to’o 06 Jullu 2015, asumi kargu nu’udar Diretór Nasionál, iha Diresaun Nasionál Administrasaun Lokál (DNAL) iha Ministériu Administrasaun Estatál (MAE).

Iha loron 13 Abríl to’o 06 Jullu 2015, asumi kargu nu’udar Diretór Nasionál em regime de substituição iha Diresaun Nasionál Finansa (DNF) iha (MAE).

Iha loron 06 Jullu 2015 to’o 01 Agostu 2019 nu’udar Diretór Nasionál, iha Diresaun Nasionál Finansa no Patrimóniu (DNFP) iha MAE.

Iha 01 Agostu 2019 to’o 07 Jullu 2020, nu’udar Diretór Unidade Aprovisionamentu Desentralizasaun iha (MAE), husi 15 Janeiru 2021 to’o 03 Outubru 2023, nu’dar Diretór Nasionál, iha Diresaun Nasionál Finansa Munisipál (DNFM) iha MAE.

Nune’e mós husi loron 30 Maiu to’o 03 Setembru 2025, asumi kargu mós nu’udar Koordenadór Autoridade Munisipál Bobonaru.

Iha loron 03 Outubru 2023 to’o agora Abríl 2026 asumi kargu nu’udar Diretór Nasionál Apoia Administrasaun Suku (DNAAS) iha MAE.

Daudaun ne’e ezerse hela funsaun hanesan substituisaun kompeténsia Prezidente Autoridade Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA), baseandu despaisu númeru 21/M-MAE/IV/2026, 07 Abríl 2026.

Notísia relevante:Celestinho Marques PA interinu RAEOA

Edukasaun Formál

Atuál Prezidente Autoridade Interinu RAEOA, Celestinho Martinho Marques, hahú nia estudu iha Eskola Pré-Primária Públiku númeru 09 iha Dili ramata tinan-1982, hafoin ne’e kontinua ba Eskola Pré-Sekundária Publiku númeru 01 Ermera no ramata tinan-1985, no kontinua kedas Eskola Sekundária Públiku númeru 01 Dili hodi ramata iha tinan-1988.

Hafoin Timor-Leste ukun rasik-an, iha tinan-2002, nia kontinua estudu iha STIA-LAN Jakarta-Indonézia, ho nívél lisensiatura iha área Administrasaun Públika hodi ramata iha tinan-2005.

Hafoin ne’e, kontinua nia estudu iha STPMD “APMD” Yogyakarta- Indonezia ho nível mestradu iha área siénsia governamentál hodi ramata iha tinan-2013.

Formasaun

Iha tinan-1992 partisipa formasaun tezoreiru brevet A iha KPKN Dili, iha 2004 partisipa formasaun kona-ba TOT (Training of Trainers – Formasaun Formadór) Ortografia no Gramatika Tetun iha Timor-Aid Dili, iha 2007 partisipa kursu dezempeñu iha Banku Mundiál Timor Leste iha Dili.

Iha 2012, partisipa formasaun kona-ba certificate participation diskusi public, tópiku : “husi Suku sira mak dezenvolve Indonézia iha kampus STPMD “APMD” Yogyakarta –Indonézia iha tinan -2012.

Iha 2014, partisipa formasaun kona-ba tékniku planeamentu elaborasaun planeamentu estratéjiku dezenvolvimentu lokal iha Jakarta-Indonézia.

Nune’e iha fulan-Juñu to’o Dezembru 2015, partisipa kursu formasaun língua portugeza entre com a carga horária de 96 horas, atribuido o nível A2.

Iha 2015, partisipa mós formasaun kona-ba Asset Management Training, iha Jakarta-Indonézia to’o 2016 partisipa formasaun kona-ba Public Procurement Training, in Jakarta, Indonesia. 2017 kontinua formasaun kona-ba Training on budgeting planning and program development, in Jakarta, no mós formasaun kona-ba Certificate participation training to improve the local economy iha Jawa Barat – Indonézia.

Iha 2023, partisipa mós formasaun kona-ba Training for Trainers (ToT) of Local Government Finance iha Jakarta to’o 2024 formasaun tan kona-ba Integrated Human Resources Development Strategic Plan Training.

Serbisu seluk

Iha loron 28 Novembru 2008, asume kna’ar nu’udar Koordenadór Sekretariadu Komisaun Organizadora Nasionál ba komemorasaun loron proklamasaun ba dala-33. Nune’e mós asumi kna’ar mós hanesan Koordenadór Sekretariadu Komisaun Organizadora Nasionál ba komemorasaun da-10 ba Aniversáriu loron Konsulta Populár, 30 Agostu 2009.

Koordenadór Sekretariadu Komisaun Organizadora Nasionál ba Komemorasaun 34˚ ba Aniversáriu loron Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2009 no mós Koordenadór Sekretariadu Komisaun Organizadora Nasionál ba Komemorasaun 8˚ Aniversáriu loron Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2010.

Nune’e mós sai Koordenadór Sekretariádu Komisaun Organizadora Nasionál ba Komemorasaun 35˚ Aniversáriu loron Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2010.

Vise-koordenadór Sekretariádu Komisaun Organizadora Nasionál ba Komemorasaun 9˚ Aniversáriu ba loron Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2011. Koordenadór Sekretariádu Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 12˚ Aniversáriu ba loron Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2014.

Koordenadór Sekretariadu Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 39˚ Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, hala’o iha Aisirimou-kapitál Aileu, iha loron 28 Novembru 2014. Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 13˚ Aniversáriu Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2015 iha kapitál Maliana.

Koordenadór Seksaun Tezouru ba Komisaun Organizadora Nasionál komemorasaun 40˚ Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2015 no tinan-500 interração de duas civilizações – Timor-Leste e Portugal , selebra iha Oekusi-Ambeno.

Koordenadór Seksaun Tezouru ba Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 14˚ Aniversáriu Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2016, iha Ermera. Koordenadór Seksaun Tezouru ba Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 41˚ Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2016, iha Lautein.

Koordenadór Seksaun Tezouru ba Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 15˚ Aniversáriu Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2017, aumezmu tempu seremónia investidura Prezidente Repúblika eleitu iha Tasi-Tolu Dili.

Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 42˚ Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2017, iha Kovalima

Formadór ba Formasaun Lideransa Komunitária realiza iha 12 Munisipíu, períodu Novembru to’o Dezembru 2017.

Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 16˚ Aniversáriu Restaurasaun da Independénsia, 20 Maiu 2018, iha Palasiu Prezidente Repúblika Dili. Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 17˚ Aniversáriu Restaurasaun Independénsia, 20 Maiu 2019, iha Palasiu Prezidente Repúblika Dili.

Formadór ba formasaun “jestaun orsamentu finansa públika” ba funsionáriu públiku sira, realiza iha munisipíu iha Aileu, hahú husi 10 to’o 14 Juñu 2019.

Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 20˚ Konsulta Popular (Referendum ) no Misaun INTERFET 30 Agostu 2019, iha Tasi-Tolu Dili. Formadór ba formasaun “jestaun orsamentu no finansa lokál” ba funsionáriu públika, iha munisipíu Aileu, Bobonaro no Dili, iha fulan Novembru to’o Dezembru 2020.

Vise-Koordenadór Seksaun Tezouru Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 43˚ Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2021, iha Baukau. Koordenadór Subsesaun Seminario Nasionál iha ámbitu komemorasaun loron Konsulta Populár ba dala XXIII, 30 Agostu de 2022, realiza iha loron 26 Agostu 2022, iha sentro Convensaun Dili (CCD).

Vise-Koordenadór Seksaun Secretariado Komisaun Organizadora Nasionál Komemorasaun 47O Aniversáriu Proklamasaun Independénsia, 28 Novembru 2012, iha Manatutu.

Esperiénsia Organizasaun

Iha tinan-1997 to’o 1999, asumi responsavel hanesan Prezidente Klibur Estudante Timor-Leste (IMPETTU) iha Jakarta Indonezia.

Iha tinan-1996 to’o 1997, hanean Xefe Seksaun Formasaun Unidade Rezimentu Estudante (Kasi Pelatihan Resimen Mahasiswa) STIA-LAN iha Jakarta.

Iha tinan-1996, sai Komandante Kompañia Unidade Rezimentu Estudantes (DANKI MENWA) ba Graduasaun STIA-LAN iha Jakarta .

Iha tinan-1998-1999, sai membru Konsellu Ezekutivu Front Juventude Timor-Leste pro -Referendum Zona iha Jakarta-Indonezia. Iha tinan-1999, sai Koordenadór Forum Estudantes no Juventude Timor-Leste ba Referendum rejiaun iha Jakarta, Indonézia.

Iha loron 29 Agostu 1999, sai Prezidente Komisaun Organizadora selebrasaun misa konjunta komunidade timorense iha Jakarta-Indonezia, hodi prepara an simu rezultadu Referendum, iha Igreja Katedrál Jakarta.

Iha loron 28 de Marsu de 2000, sai nu’udar Prezidente Komisaun Organizadora ba semináriu nasionál ho topiku : “Demokracia Maubere hatan bá Timor Lorosa’e foun”

Husi tinan-2003 to’o 2012 sai membru Asosiasaun HAK. Iha 2005 nu’udar mós fasilitadór ba Treinamentu Youth Civic Education, fasilita husi ONG Nasionál Timor Aid.

Jornalista: Abílio Elo Nini

Editór: Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!