DILI, 13 Juñu 2026 (TATOLI)—Iha enserramentu kona-ba formasaun hakerek notísia feature, Prezidente Interina Konsellu Imprensa, Suzana Cardoso konsidera notísia feature bele fó solusaun ba dezenvolvimentu nasaun nian.
“Ida-ne’e bele sai hanesan motivasaun di’ak ida ba ita-nia lideransa sira no ema sira-ne’ebé foti desizaun ba dezenvolvimentu nasaun. Tanba notísia feature permite ita deskreve asuntu no situasaun sira ho klaridade liu, no ita hein katak hakerek ne’ebé publika iha meiu komunikasaun sira bele motiva liután ema atu haree oportunidade no solusaun ba problema sira ne’ebé iha,” Suzana Cardoso hateten iha edifísiu Konsellu Imprensa (KI), Kintál-Boot, Dili Sesta (12/06/2026).
Nia dehan jornalista la’ós de’it hakerek notísia kona-ba asuntu serimoniál sira de’it, maibé tenke hakerek mós notísia kategoria soft news ne’ebé bele sai hanesan motivasaun ba progresu no dezenvolvimentu nasaun Timor-Leste, ne’ebé agora iha faze konstrusaun hela.
Notísia relevante: Jornalista na’in-19 tuir formasaun kona-ba hakerek notísia ‘feature’
“Ita hetan ona formasaun ida-ne’e iha tempu ne’ebé badak loos, tan ne’e ha’u hanoin katak seidauk sufisiente. Maibé, iha era transformasaun dijitál ne’e fásil tebes asesu matéria kona-ba hakerek feature liuhusi mídia sosial. Ha’u espera katak ita-boot sira bele kontinua aprende kle’an liután,” nia enkoraja.
Maski hasoru difikuldade sira liuliu iha língua Ingleza, Indonézia no Portugés, tuir Suzana, agora iha ona fasilidade barak hanesan aplikasaun tradusaun sira-ne’ebé di’ak tebes liuhusi Google no plataforma dijitál seluk hodi fasilita jornalista iha hekerek.
“Ho maneira ida-ne’e, ita boot sira bele sai jornalista no hakerek-na’in ne’ebé di’ak liután iha futuru, ita-boot sira mak sei sai ajente transformasaun no bele mós hakerek livru. Nune’e, ita-boot sira-nia karreira la’ós para de’it iha retranzmite informasaun husi fonte sira, maibé bele kontribui liután ba dezenvolvimentu koñesimentu iha nasaun,” nia tenik.
Nune’e, Prezidente Interina KI solisita jornalista sira atu valoriza profisaun jornalizmu.
Iha sorin seluk, Formadór Formasaun Hakerek Notísia Feature, Untung Widyanto, espera ho esperiénsia ne’ebé atribui ona ne’e bele sai bukae ida hodi aplika iha terrenu.
“Ida-ne’e kontinua halo tuir no aplika iha terrenu. Espera kada semana ka fulan bele hakerek notísia feature ida. Labele hein de’it redasaun orienta maibé ita-boot sira tenke iha obrigasaun no vontade halo notísia feature,” nia enkoraja.
Reprezante formandu, Juvinal Cabral dos Santos, dehan programa ida-ne’e oportunidade di’ak ida ba jornalista sira, liuliu jornalista na’in-19 ne’ebé partisipa iha programa ne’e.
Nia sente onradu katak hanesan jornalista ida ne’ebé aprende barak kona-ba oinsá hakerek feature, antes ne’e seidauk hatene didi’ak oinsá atu hakerek no fó-sai buat ne’ebé akontese.
“Husi programa ida-ne’e, ami aprende katak ami labele de’it foti isu ne’ebé fonte sira ko’alia mai ita, maibé tenke halo mós observasaun rasik. Klaru, ita tenke foti informasaun sira bazeia ba faktu. Ba ami, aprendizajen ida ne’e ajuda atu komprende di’ak liután estrutura husi hakerek feature ida-ne’ebé di’ak no atrativu. Ami aprende oinsá atu fó-sai ema ida-nia istória ho maneira ida-ne’ebé bele halo leitór sira interese, fiar ba istória ne’e no hakarak kontinua lee to’o ramata,” Juvinal subliña.
Notísia feature mak obra jornalístika ida-ne’ebé hato’o faktu sira ho kle’an no ho estilu ida-ne’ebé envolve, umanista no deskritivu. La hanesan ho notísia direta (hard news) ne’ebé fó énfaze ba velosidade iha hato’o informasaun, notísia feature iha karakterístika ne’ebé foka liubá informasaun antesedente (background), esperiénsia umana no signifikadu iha eventu ida nia kotuk, nune’e harii ligasaun emosionál ho leitór sira.
Tuir William E. Blundell, feature maka novidade faktuál ne’ebé iha kombinasaun entre informasaun ne’ebé loos ho téknika konta istória ne’ebé forte nune’e lee-na’in sira la’ós de’it aprende kona-ba eventu ida maibé mós komprende ninia kontestu no impaktu.
Ba públiku, notísia feature iha papél importante tanba fornese komprensaun ida-ne’ebé komprensivu liu, haburas empatia ba asuntu sosiál sira, no enkoraja reflesaun krítika ba problema oioin iha sosiedade. Liuhusi aprezentasaun sira-ne’ebé riku ho detalle no parte umana, feature ajuda lee-na’in sira haree realidade hosi perspetiva luan liu duké faktu sira-ne’ebé aprezentadu ho badak de’it.
Jornalista: Osória Marques
Editór: Xisto Freitas da Piedade




