iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, DILI, MUNISÍPIU

Populasaun TL Sai Membru Kooperativa Iha Porsentu 1.8 De’it

Populasaun TL Sai Membru Kooperativa Iha Porsentu 1.8 De’it

Foto/Google.

DILI, (TATOLI)-Konsultora ba diagnóstika nasionál kooperativa, Maria Pacífico, hatete atividade diagnóstika ne’ebé hala’o durante fulan rua iha munisípiu hotu identifika katak populasaun Timor-Leste-TL iha millaun ida resin, maibé ida ne’ebé sai membru kooperativa iha porsentu 1.8 de’it.

“Entaun iha dezafiu boot atu hadi’a, konvida, motiva populasaun atu sai membru kooperativa nomós kooperativa sai setór ne’ebé forte, pilár ba organizasaun ekonómika Timor-Leste hanesan iha Konstituisaun artigu 115 ko’alia organizasaun ekonómika Timor-Leste, setór privadu, setór kooperativu, setór públiku nomós sosiál”, Maria hatete iha ámbitu semináriu nasionál kooperativa ho tema kompartilla modelu kooperativa ho país amigu iha salaun Esperansa-Delta, ohin.

Hatutan to’o agora setór koperativu la konsege konstitui pilár importante ba dezenvolvimentu organizasaun ekonomia tanba kooperativa empreza koletiva ho finalidade ekonómika sustentavel ba garante sustentabilidade membru.

“Ami analiza situasaun atuál, problema, difikuldade, dezafiu nomós ezemplu susesu iha kooperativa iha Timor-Leste nomós ami halo entrevista ho instituisaun relevante ba hatene kestaun legál, Konstituisaun Timor-Leste no fó rekomendasaun atu hadi’a situasaun ne’e. Iha kooperativa 190, maibé kuaze hotu laiha atividade, maizumenus 40 ativu’, nia dehan.

Nune’e liuhusi relatóriu diagnóstiku ne’ebé halo, iha rekomendasaun ba Sekretáriu Estadu Kooperativa no ministériu relevante nomós ba setór kooperativa sira atu haree.

“Kestaun ekonómika iha impaktu ba setór ekonómiku hotu, maibé setór kooperativu iha potensiál atu supera (ultrapasa) dezafiu ekonómika tanba prinsípiu kooperativa ajuda mútua, entaun membru hamutuk kria kondisaun, ambiente ba supera dezafiu”.

Jornalista : Maria Auxiliadora

Editór : Manuel Pinto

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!