iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, DILI, MUNISÍPIU

Reseita Alfándega Iha 2018 Millaun $69 Resin

Reseita Alfándega Iha 2018 Millaun $69 Resin

Diretór Jerál Alfándega, Minstériu Finansa, José António Fátima Abílio. Foto/Egas Cristovão.

DILI (TATOLI)-Diretór Jerál Autoridade Aduaneira (AA), José António Fátima Abílio, hatete reseita ne’ebé Alfándega hatama ba kofre Estadu iha 2018 hamutuk millaun $69,032,295.56 no kompara ho 2017 iha millaun $75.

“Iha diferensa boot tanba situasaun polítika mós kontribui hotu. Importadór sira atu hatama sasán ne’e hanoin hela situasaun, ne’ebé espera katak situasaun bele normaliza lalais, volume importasaun komesa aumenta ona para reseita mós bele barak liu”, Jóse afirma iha ámbitu selebrasaun loron mundiál Alfándega ba da-67 no aniversáriu Alfándega Timor-Leste dala-19 iha Ai tarak-Laran, ohin.

Diretór Jerál ne’e dehan fatór importante atu hasa’e reseita mak tenke altera lei tributária tanba haree katak taxa ne’ebé Alfándega kobra ki’ik liu mak 2.5 ba import duty no 2.5 ba sales tax no sobre excise tax iha item sanulu de’it nune’e difisil.

Tanba ne’ebé to’o ona tempu hodi revee lei tributária ne’e para bele aplika norma foun ou haree valór husi produtu ida-idak, trajetu husi ne’e entaun bele hasa’e reseita ne’ebé lalais.

José António haktuir relasiona ho situasaun rai-laran volume importasaun menus dezde iha 2017 mai 2018 no iha tinan ne’e foin bele haree to’o finál Janeiru ne’e reseita hira maka konsege hetan ona para bele haree maizumenus nia balansu to’o fin anu ne’e bele hetan hira.

“Tanba fulan hotu-hotu nia volume importasaun lahanesan, iha fulan balun ne’ebé aas no balun menus depende ba iha nesesidade”.

Aleinde ne’e haree ba importasaun liuliu ba materiál konstrusaun nian ne’e lala’o tanba materiál mai husi li’ur no bainhira iha rai-laran projetu sira lá funsiona tanba situasaun afeta tanba ne’e volume importasaun menus no ida ne’ebé mantein maka nesesidade bázika sira.

José António mós informa kona-ba reseita ne’ebé lakon (loss revenue) iha 2018 hamutuk rihun 895 resin tanba lei ne’ebé favorese hodi fó injesaun.

“Kona-ba internasionál konvensaun Viena ba diplomata sira ne’e ami labele kobra taxa, ida ne’e mós afeta tanba ne’e ami rejista de’it reseita sira ne’ebé maka lakon signifika la’ós lakon tanba ita lakohi tuir, maibé lakon tanba ho lei sira seluk ne’ebé fó vantajen para sira”.

Vise-Ministra Finansa, hatete sistema Alfándega kontabiliza hotu reseita ne’ebé tuir loloos koleta, maibé lakoleta tanba lei ne’ebé vigora.

“Konvensaun ne’ebé fó injesaun ba merkadoria ne’ebé ho fin sosiál, ita mós iha polítika ba investimentu ne’ebé maka fó sertifikadu investimentu ba empreza sira ne’ebé mai investe, entaun halo kolesaun reseita ne’e bazeia ba kuadru legál sira ne’ebé vigora, tanba ne’e sistema Alfándega, ezemplu, ita hatama livru ruma ne’ebé atu fó apoiu ba komunidade tuir konvensaun ne’ebé iha entaun lakona impostu, maibé sistema ne’e kalkula nafatin se selu karik osan hira maka sei tama, la’ós lakon, maibé sira kalkula hotu reseita ne’ebé maka poténsia karik laiha injesaun ba Alfándega”, esplika.

Jornalista: Maria Auxiliadora

Editór : Manuel Pinto

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!