iklan

SAÚDE

Susubeen Inan Mak Bele Redús Mortalidade

Susubeen Inan Mak Bele Redús Mortalidade

Reprezentante OMS iha Timor-Leste, Rajesh Pandav. Imajen Egas Cristovão

DILI, 4 Juñu 2019 (TATOLI) – Reprezentante Organizasaun Mundial Saúde (OMS) iha Timór-Leste, Rajesh Pandav, hateten inan nia susubeen mak fundasaun ba moris no hanesan padraun osan mean ida ba bebé no labarik ki’ik.

“Bebé no labarik hotu-hotu iha  direitu ba nutrisaun di’ak. Porsentu 45 husi  labarik sira ne’ebé mate assosiadu ho deznutrisaun. Inan nia susubeen ne’e fonte nutrisaun ne’ebé di’ak liu ba bebé no labarik ki’ik sira”, hatete Pandav iha semináriu nasionál kona-ba susubeen eskluzivu ba bebé iha otél Timor, ohin.

Nia afirma: “Inan nia susubeen ne’e maka fornese nutrisaun loloos ba bebé no labarik sira bele moris didi’ak no bele dezenvolve-an. Fó inan nia susubeen ba bebé ne’e mak dalan efetivu liu, ne’ebé bele garante bebé nia saúde no sobrevivénsia”.

Rajesh Pandav akresenta inan nia susu-ben redús mortalidade ba labarik ki’ik sira, no benefisia labarik sira to’o idade adultu. Se fó susu ne’e bele hasa’e ba to’o besik iha nivel universal, nune’e bele salva labarik idade menus husi tinan lima liu husi 820 000 tinan-tinan.

Rajesh Pandav esplika: “Inan nia susubeen ne’e mak hahán naturál dahuluk ba bebé sira, susubeen inan fó enerjia no nutrisaun tomak ba bebé sira husi sira nia loron moris to’o fulan neen nia laran; no tenke kontinua fó susu to’o metade ka liu iha trimestre daruak husi tinan ida primeiru, no bele mós kontinua tan to’o fulan tolu iha labarik nia tinan ba daruak. Susubeen inan promove labarik nia dezenvolvimentu sensoriál no kognitivu (relasiona ho koñesimentu), no proteje bebé husi moras króniku no infesaun”.

Nia esklarese liu tan, susubeen inan eskluzivu redús mortalidade infantíl husi moras labarik ki’ik sira nian hanesan diarreia, pneumonia; no susubeen inan ajuda labarik sira rekupera lalais husi moras.

Inan fó susu ba labarik mós kontribui ba inan nia saúde no moris di’ak; ajuda fó espasu atu isin rua fali, redús risku atu hetan moras ováriu no kankru susun, diabetes tipu 2, aumenta rekursu familiár no nasionál. Susubeen inan ne’e forma ida seguru hodi fó han bebé, no seguru mós ba meiu ambiente. Susubeen inan mak xave intervensaun prinsipál hodi salva vida, liu-liu iha situasaun emerjénsia nia laran.

Biban ne’e WHO no UNICEF rekomenda; fó inan nia susubeen bainhira bebé foin moris iha oras ida nia laran; fó inan nia susubeen ba bebé durante fulan neen nia laran; no hahú fó ai-han komplementár ne’ebé iha nutrisaun adekuadu no seguru ba labarik sira ne’ebé kompleta ona fulan neen no kontinua fó susu to’o tinan rua ka liu.

Colostrum  ka susubeen kinur dahuluk no mahar ne’e, ne’ebé sai depois partu ne’e OMS rekomenda hanesan ai-han perfeitu ba bebé foin moris, no tenke hahú kedas fó susu husi oras ida nia laran depois bebé moris.

Liu tan ida ne’e, Rajesh Pandav  dehan bainhira inan fó susu ba bebé iha tempu naruk, inan ho bebé mós sei hetan benefísiu boot liu, nune’e mós ba ambiente no sosiedade tomak.

Bebé sira ne’ebé susu  de’it inan nian susubeen ladún hetan moras, no karik sira moras mós, sira rekupera lalais; duké labarik sira ne’ebé hemu susubeen formula. Tamba inan nia isin prodús susubeen ho kedas antibody espesífiku bebé nia infesaun. La iha susubeen artifisiál ida mak bele substitui inan nia susubeen. 

“Organizasaun Mundiál Saúde komprometidu atu apoiu Ministériu Saúde iha promosaun ba susubeen inan”, katak.   

Jornalista: Antónia Gusmão

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!