iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, DILI, MUNISÍPIU

Presiza Investe Ba Fasilidade Alfándega Hodi Apoia Servisu

Presiza Investe Ba Fasilidade Alfándega Hodi Apoia Servisu

Diretór Jerál Autoridade Aduaneira (AA), José António Fátima Abílio. Imajen/Egas Cristovão

DILI, 10 juñu 2019 (TATOLI)-Diretór Jerál Autoridade Aduaneira (AA), José António Fátima Abílio, hatete, presiza investe ba fasilidade Alfándega nian hodi bele apoia servisu.

“Agora ne’e ita iha x-ray de’it, hanesan body scan, ita seidauk iha. Ita lahatene se ema ruma tau hela buat uma iha nia bolsu, ita laiha body scan. Ita presiza teste ai-moruk (NIK test ba droga) hodi haree karik hetan buat ruma, deskonfia, ita bele teste kedan iha ne’ebá dehan ida ne’e droga ka la droga,” afirma  José António Fátima Abílio, ohin, iha edifísiu AA, Palásiu Governu.

Aléinde ne’e, tenik José António, bele iha mós metál detetór sira seluk, tanba dalaruma ema sira lori karteira, pasta oan sira tanba iha laran la konsege sobu hotu ne’e bele haree.

“Embora husi x-ray mas dalaruma nia la konsege deteta hotu, entaun ida ne’e mak ita propoin atu ajuda hodi halo kontrolu,” informa José António.

Sobre ai-moruk teste ba droga nian ne’e iha, maibé limitadu loos no AA husu ona apoiu ba Alfándega Austrália atubele suporta.

“Presiza atu sosa para ajuda teste iha momentu ita deteta sasán sira ne’e para identifika nia droga ka la droga,” nia hateten..

Iha Servisu Alfándega nian iha ona raiu-xís, maibé monótonu hela, tanba ne’e presiza x-ray no atu sosa ne’e mós presiza osan boot pur volta millaun $1,5 ne’e ba ida ki’ik ne’e.

Aléinde investe sosa ekipamentu, tuir José António, tenke investe mós ba formasaun ba pesoál AA nian. Bainhira sosa ona haruka ema bá tuir formasaun raiu-xís nian, NIC test nian para bele fortifika.

“Ho esperiénsia sira ne’ebé ita hetan, 2020 ita tenta hatama fali proposta ba iha Orsamentu Jerál Estadu, se bele Parlamentu Nasionál bele aprova para fortifika, ajuda tan Alfándega halo kontrolu iha fronteira sira,” hateten José António.

Nia hatutan, ho matan de’it la sufisiente, tenke ho apoiu ruma. Ba droga ne’e iha meiu barak aléinde observa ema nia jestu, keta lori buat ruma, sé iha mákina ne’ebé ajuda, bele iha Asu ne’ebé ajuda mós deteta kontrabandu sira ne’e. Ida ne’e hotu meiu ida ne’ebé ajuda hodi deteta tanba droga ne’e rasik ema kuandu infiltra mai balun mak fasil atu deteta, maibé balu susar no presiza ema ida ne’ebé iha koñesimentu kle’an duni mak foin bele deteta katak ne’e droga.

Aléinde ne’e bele liu hosi pasajeiru balun ne’ebé mai lori hela droga, tau hela iha nia bolsu no iha meiu ema atu lori buat sira ne’e. Nune’e presiza investe ema ba formasaun ne’ebé dedikadu ba área ne’e.

“Ita presiza halo formasaun barak, ema ne’ebé haree x-ray ne’e tenke dedikadu duni no nia tenke iha referénsia barak, tenke iha link ida ne’ebé haree kazu kona-ba droga sira ne’ebé akontese tiha ona, para kapasita hela nia an rasik bainhira tama iha momentu ida halo observasaun”.

Bainhira proposta sira ne’e ladauk realiza iha 2020 maka AA tenta atu mantén kondisaun mínima ne’ebé iha no tenta fortifika kontrolu tanba ho esperiénsia akontesimentu sira ne’e haforsa tan kontrolu hodi haree lakuna iha ne’ebé hodi bele prienxe.

Notísia relevante :http://www.tatoli.tl/2019/06/governu-planeia-hola-raiu-x-foun/

Jornalista      : Maria Auxiliadora

Editór             : Francisco Simões

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!