iklan

EKONOMIA, HEADLINE

MAP Propoin Adisionál Millaun Hitu Resin ba KRPO

MAP Propoin Adisionál Millaun Hitu Resin ba KRPO

Diretora Jerál Agrikultura Ministériu Agrikultura no Peska (MAP), Maria Odete do Céu Guterres. Foto/Natalino Costa.

DILI, 11 setembru 2019 (TATOLI) – Diretora Jerál Agrikultura Ministériu Agrikultura no Peska (MAP), Maria Odete do Céu Guterres, hatete MAP husu orsamentu adisionál millaun hitu resin hodi bele atinji meta Oitavu Governu nian ne’ebé maka iha tinan lima nian laran tenke halo expansaun ba natar iha territóriu Timór laran hamutuk ektare rihun 50.

“Se Komité Revizaun Orsamentu Polítika (KROP) aprova ami nian orsamentu adisionál ne’ e, quer dizer ami atinji meta ne’ebé atu korresponde ba Oitavu Governu atu halo expansaun ba natar rihun 50 iha tinan lima nian laran”, Maria Odete dehan ba jornalista sira hafoin aprezentasaun orsamentu fiskál MAP ba tinan oin iha Ministériu Finansa, ohin.

Ba tetu fiskál 2020 ne’ebé atribui ba MAP iha millaun $14-resin no aumenta tan osan transporte nian millaun tolu, MAP hetan osamentu ba tinan oin millaun $17.

Maibé, depois halo tiha aprezentasaun horisehik ho ministru, ekipa tomak identifika katak buat barak maka presiza kompleta ho objetivu hasa’e podusaun, produtividade no diversifiksaun ba setór hotu hanesan sub-setór agrikultura, pekuária, floresta, peska, no akikultura.

“Setór sira ne’e presiza halo diversifikasaun liután tanba balun ejijente duni. Tanba ne’e maka ohin iha aprezentasaun ba orsamentu MAP nian ba tinan oin halo tan proposta de adiantamentu hodi husu tan orsamentu adisionál oinsá bele kobre fali nesesidade ne’ebé MAP seidauk atinji”, Maria Odete relata.

Diretora ne’e fó ezemplu, se hakarak atinji natar ektare rihun 50 to’o iha anu 2023, konserteza tenke hasa’e área expansaun agrikultura no mós ba produsaun batar nian no la’ós ne’e de’it, maibé haree mós hasa’e orsamentu ba iha vasinasaun animál.

“Agora ita atinji de’it 50% ba vasinasaun animál, ida ne’e ita hotu preokupa katak animál sira ne’e labele mate no moras labele kona sira. Tanba ne’e ita tenke hasa’ osan ba ida ne’e”, katak.

Aléinde ne’e haree ba sasán balun ne’ebé tau atensaun hanesan setór akikultura, oinsá fó tulun materiál no halo moru ba sentru haki’ak ikan iha Bobonaru ne’e’ebé maka oferese ona husi KOICA ba MAP no mós apoia alta teknolojia.

Iha tinan oin, MAP prevee millaun 1.9 ba manutensaun irrigasaun sira hanesan Oebaba, Karau Ulun, Bebui-Vikeke, Same nune’e mos irrigasaun sira iha fatin seluk.

Nia haktuir orsamentu MAP iha 2020 ba bens no servisu hetan millaun $8-resin, maibe deskreve tuir prioridade Governu no tuir sub-setór ne’ebé MAP iha la to’o.

Diretora ne’e mós informa sobre ezekusaun orsamentu 2019 husi MAP atinje ona 52%. Orsamentu ne’e utiliza ba atividade agríkola, hasa’e produsaun, vasina animál, akizisaun sasán agrikultura ninian, sosa ekipamentu no manutensaun tratór ho nian ekipamentu pezadu.

Jornalista : Natalino Costa
Editora : Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!