DILI, 28 Fevereiru 2025 (TATOLI)-Sentru Nasionál Chega, Institutu Públiku (CNC,IP), parseria ho Southeast Asian University Partnership for Peacebuilding and Conflict Transformation (GIZ-SAUP) hamutuk ho Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Kultura (MESSK) lansa módulu Chega konaba istória no memória direitu umanu no justisa tranzisionál hodi hahú introdús istória Timor ba instituisaun ensinu superiór sira.
Atividade lansamentu no konferénsia ne’e hala’o ho objetivu jerál mak ‘memória istórika prezerva no promove, entidade públika no sosiedade sensivel ba valór direitu umanu no objetivu espesífiku mak, matéria edukativa no fasilidade eziste ona ba entidade públika no sosiedade atu aprende istória no espresa valór direitu umanu.
Intensaun seluk husi lansamentu ne’e mak Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia no Kultura iha polítika ba ajusta matéria istória iha Kuríkulu Ensinu Superiór, nune’e mós Instituisaun Ensinu Superiór hotu- hotu iha Timor-Leste hahú husi Dosente no Estudante sira konsiente materia istória, direitu umanu, justisa transitóriu no estudu dame nia importánsia iha prosesu aprendizajen no kontribui ba dezenvolvimentu nasionál.
“Ba oin ami sei kontinua koopera ho Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia no Kultura, hodi bele introdús ba universidade sira iha Dili laran no universidade sira mos prontu ona atu introdús kuríkulu ne’e iha sira nian universidade. Ha’u mós halo rekomendasaun ida ba Governu, atu halo polítika ida hodi introdús kuríkulu ida ne’e kona-ba Istória direitu umanu, justisa transitóriu nomós edukasaun pás”, dehan diretór ezekutivu CNC, IP, Hugo Maria Fernandes, iha Balide (28/02).
Ministru Ensinu Superior Siénsia no Kultura (MESSK) José Honório da Costa, hatete MESSK hamutuk ho CNC prodús módulu ne’e hodi hahú introdús istória Timor ba universidade sira tanba joven barak mak la hatene istória Timor nia.
“Joven barak la hatene istória Timor, matenek balun mós la hatene istória Timor, ko’alia arbiru de’it, ne’e realidade iha ita-nia sosiedade, tanba ne’e mak ministériu iha inisiativa hakarak hamutuk ho CNC prodús módulu ne’e para ita bele hahú daudaun introdús iha nível universitáriu sira”, nia dehan.
Nia hatutan, juventude la hatene istória ne’e problema boot, tanba atu harii nasaun independente hanesan ohin loron ne’e la fasil.
“Joven barak la hatene istória, ida-ne’e problema boot, tanba ne’e mak ita tenke hahú introdús istória ba ita-nia joven sira, ida-ne’e importante tebe-tebes, se ita haree ita-nia istória naruk mai iha CNC ita hatene ona, sa’ida mak ita-nia aman sira halo hodi husik hela mai ita, buat lubuk ida la fasil atu harii nasaun independente hanesan ohin loron ita goza, istória sira-ne’e mak ita atu introdús ba joven sira atu sira bele hatene”, nia esplika.
Tanba ne’e gradese ba CNC bele kolabora hamutuk hodi produz ona livru no dala ida tan MESSK kompremetidu atu kontinua servisu ne’ebé mak CNC halo no hakarak mós tau iha kurríkulu nasionál para bele hanorin nune’e universitariu sira bele hatene istória Timor nia.
“Ha’u mós hahú ona ko’alia ho UNTL se bele loke departamentu istoria hodi bele konvida ita-nia autór sira ne’ebé balun sei moris hela ne’e , hodi loron ruma sira bele partilla saida mak sira hetan iha pasadu ba ita-nia joven sira. Istória Timor ne’e importante tebes ba joven sira tanba ita tenke hatene istória foin bele ko’alia buat balun, ita la hatene istória mak lian hela de’it ema sira halo istória ne’e hamnasa fali ita tanba ita ko’alia hanesan bidon mamuk ida”, tenik.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Rita Almeida





