iklan

EKONOMIA, HEADLINE, LIKISÁ

AIFAESA submete ona dokumentu reabilitasaun laboratóriu ba ADN

AIFAESA submete ona dokumentu reabilitasaun laboratóriu ba ADN

Inspetora-Jerál AIFAESA, I.P, Odete Viegas. Imajen/TATOLI

DILI, 26 Maiu 2025 (TATOLI)—Autoridade Inspesaun no Fiskalizasaun Atividade Ekonómika, Sanitária no Alimentár (AIFAESA) submete ona dokumentu kona-ba reabilitasaun laboratóriu ba Ajénsia Dezenvolvimentu Nasionál (ADN) hodi halo verifikasaun ba kustu.

Inspetora-Jerál AIFAESA, Odete da Silva Viegas, hateten, orsamentu alokadu ba reabilitasaun laboratóriu $250.000.

“Orsamentu alokadu ne’e kiik, entaun buka atu ajusta fali orsamentu hodi pasa ba Konsellu Administrasaun Fundu Infreastrutura (KAFI) hodi bele aumenta, agora iha hela diskusaun. Ami iha esperansa boot katak se osan ne’e bele aumenta entaun laboratóriu ne’e mai ho pakote kompletu, hanesan reabilitasaun, instalasaun ba iha eletrisidade, IT, pavimentu esternál work inklui morru no reajente ne’ebé ita presiza atu kompleta ita-nia serbisu ne’e,” Inspetora-Jerál informa ba TATOLI, segunda ne’e.

Notísia relevante : AIFAESA sei estabelese laboratóriu ho kustu rihun $250 iha tinan ne’e

Orsamentu antes ne’e prevee $250.000 ho adisionál ne’e hamutuk millaun $1,3, ne’ebé inklui reabilitasaun ekipamentu.

“Bainhira rezultadu fó sai sedu liu maka AIFAESA sei loke konkursu públiku iha Juñu no Jullu tinan ne’e,” nia akresenta.

Inspetora-Jerál dehan, kona-ba apoia formasaun ba rekursu umanu no ekipamentu laboratóriu nian husi Badan Pengawas Makanan dan Obat (BPOM) ne’e bazeia ba akordu entre Timor-Leste no BPOM.

“Timor-Leste nia responsabilidade atu haree ba reabilitasaun infraestrturura ho ekipamentu komplementár báziku nomós kapasitasaun rekursu umanu. Kuandu ita hahú loke konkursu públiku, AIFAESA mós sei haruka funsionáriu sira halo kapasitasaun iha Jakarta,” nia katak.

Iha sorin seluk, Diretór Ezekutivu ADN, Lorenço Marçal da Costa, hateten, verba adisionál ne’e kompeténsia AIFAESA nian, ADN nia parte halo verifikasaun ba númeru atu konfirma tuir ona Bill of Quantity (BoQ) no padraun no presu razoável.

“Maibé desizaun ba montante ne’e AIFASESA mak hatene, bele aprezenta ba ministériu ne’ebé tutela no Komisaun Admiministrasaun Fundu Infraestrutura (KAFI) mak deside. Dokumentu sira submete ona maibé sei falta buat balu iha dezeñu, ne’ebé ami agora ho AIFAESA tuur hamutuk hodi haree hela, ne’ebé buat hotu sei iha prosesu laran, seidauk iha desizaun finál ba kustu,” nia dehan.

Iha inísiu Dezembru 2024, AIFAESA hasoru malu ona ho BPOM Indonézia, ne’ebé reprezenta diretamente husi dirijente BPOM, Taruna Ikrar, hodi halo diskusaun kona-ba apoia ba AIFAESA hanesan formasaun ba inspetór sira no hasa’e kapasidade laboratóriu nian.

Iha momentu ne’abá parte rua konkorda atu kontinua hametin serbisu hodi garante seguransa no kualidade produtu ai-han ne’ebé sirkula tantu iha Indonézia no Timor-Leste.

BPOM Indonézia nia parte hatán ho pozitivu ba AIFAESA nia proposta hodi apoia formasaun atu kapasidade rekursu umanu.

Odete Viegas esplika katak laboratóriu ne’ebé AIFAESA sei estabelese ne’e diferente ho kriasaun laboratóriu husi Institutu Kualidade Timor-Leste (IQTL, sigla portugés), tanba IQTL foka ba padronizasaun no sertifikasaun ba produtu ida, maibé AIFAESA halo inspesaun no supervizaun.

“Karik mosu violasaun ka deskonfia ai-han ruma kontamina ho formalin (borax), entaun ita presiza laboratóriu halo teste hodi hatene rezultadu, tanba durante ne’e ita laiha laboratóriu entaun buat ruma ka sampel tenke lori to’o BPOM Kupang, lae BPOM Bali mak halo teste, afeta ba prosesu ne’e kleur,” Inspetora Jerál esplika.

AIFAESA planeia ona atu iha futuru sei koordena ho Autoridade Aduaneira (AA)/Alfándega atu asesu ba produtu importadu, nune’e bele tulun prosesu fiskalizasaun iha terrenu.

Alokasaun orsamentu ba AIFAESA iha tinan 2025 hamutuk $1.962.625, ne’ebé fahe ba saláriu no vensimentu $946.963, bens no serbisu $765.662, kapitál no dezenvolvimentu $250.000.

Verba ne’e hodi finansia programa funsionamentu no dezenvolvimentu instituisionál no investimentu no diversifikasaun ekonómika.

Jornalista     : Arminda Fonseca

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!