DILI, 08 Jullu 2025 (TATOLI)—Ministériu Edukasaun (ME) ho kooperasaun husi United Nations Children’s Fund (UNICEF) organiza formasaun durante loron-tolu, kona-ba dezenvolvimentu sistema inspesaun eskolár hodi hasa’e kualidade edukasaun iha Timor-Leste, ne’ebé partisipa husi partisipante hamutuk 24 husi Dili.
Atividade ne’e hodi halo introdusaun ba prosesu inspesaun rutina ho mekanizmu teknolojia informasaun no komunikasaun ba Auditór Nasionál, Superintendente no Inspetór Eskolár Ensinu Báziku iha munisípiu Dili.
Iha abertura formasaun, Ministru Edukasaun interinu no atuál Sekretáriu Estadu Ensinu Sekundáriu Jerál no Eninsu Tékniku Vokasionál, Domingos Lopes Lemos, fó hanoin katak atividade inspesaun la’ós atu buka ema ida ka instituisaun ida nia sala maibé atu identifika dezafiu sira.
“Ita bele garante katak eskola sira implementa hela kurríkulu ho di’ak, jere rekursu ho efisiente, no kria ambiente ne’ebé seguru no favorávél ba ita-nia oan sira atu aprende. Inspesaun la’ós de’it atu buka sala, maibé atu identifika dezafiu, fahe prátika di’ak, no fó apoiu nesesáriu ba eskola sira hodi hadi’a sira-nia dezempeñu,” Ministru Edukasaun interinu hato’o iha salaun Otél Novo Turismo, Bidau-Lesidere, Tersa ne’e.
Notísia relevante : Superintendente Edukasaun Dili identifika eskola balun ladún tau atensaun ba biblioteka
Governante ne’e konsidera, atu halo inspesaun jerál presiza iha inisiativa, hatudu kompromisu no vizaun klaru atu lori mudansa pozitivu ba sistema edukasaun.
“Inspesaun hanesan pilár importante ida ba sistema edukasaun ne’ebé kualidade liuhusi inspesaun. Iha era dijitál ohin loron, labele husik hela teknolojia ba kotuk, uza mekanizmu Teknolojia Informasaun no Komunikasaun prosesu inspesaun la’ós tan luxu ida, maibé nesesidade ida, ho sistema foun ida-ne’e,” nia akresenta.
Nune’e, Ministériu Edukasaun interinu espera Inspetór Eskolár sira bele halo inspesaun ho efisiénsia hodi rekolla dadus no elabora relatóriu lais liu.
“Aleinde ne’e, bele hamenus tempu no serbisu manuál, hamenus erru umanu iha prosesu transkrisaun dadus hodi garante informasaun loloos no transparente liu, fó asesu dadus iha tempu besik no reál ba desizaun-na’in sira hodi kria sistema ne’ebé nakloke no responsável,” Governante ne’e katak.
Bazeia ba dadus no desizaun polítika sira iha futuru sei bazeia ba evidénsia no análiza dadus konkretu, la’ós de’it ba observasaun jerál, ho inisiativa ida-ne’e hanesan investimentu ida ba dezenvolvimentu kapasidade rekursu umanu iha Ministériu Edukasaun (ME).
“Ita-nia Inspetór no Administradór sira sei hetan abilidade dijitál foun ne’ebé esensiál tebes ba serbisu iha sékulu 21,” nia katak.
Atuál Sekretáriu Estadu ne’e enkoraja partisipante sira hotu, liuliu ba Inspetór no Superintendente sira atu aproveita didi’ak oportunidade.
Iha fatin hanesan, Xefe Edukasaun UNICEF iha Timor-Leste, Umasree Polepeddi, hateten, iha nia esperiénsia hanesan manorin, serbisu importante atu hasa’e kualidade edukasaun mak halo inspesaun.
“Inspetór nia papél mak asegura kualidade ensinu aprendizajen atu hatene oinsá manorin sira aprende ka lae depende ba supervizaun husi Inspetór Eskolár sira,” nia tenik.
Formasaun ne’e uza ferramenta informátika hanaran KoboToolbox ne’ebé bele ajuda Inspetór Eskolar hato’o informasaun di’ak liután hodi hadi’a prosesu kualidade ensinu aprendizajen iha eskola.
“Ha’u hein formasaun ne’e bele fó rezultadu ruma, oinsá bele hadi’a liután formasaun ne’e tuir mai. Tanba ne’e, ha’u dezeja ita-boot sira bele aproveita di’ak formasaun nune’e ita bele kontribui ba kualidade ensinu iha Timor-Leste,” nia enkoraja.
Nune’e mós, Sub-Inspetór ME, Rodolfo Aparicio, hateten, atividade ne’e atu fasilita Inspetór sira kontrola ensinu aprendizajen iha terrenu.
“Ita realiza formasaun informátika ne’e atu Inspetór Eskola sira ba futuru bele kontrola atividade ensinu aprendizajen nomós manorin ida-idak iha terrenu halo monitorizasaun liuhusi tablet hodi kontrola manorin sira tuir ida-idak ninia área kontrolu iha Timor-Leste. Tamba ne’e, interresante tebes atu kontrola prosesu ho di’ak,”nia hato’o.
Inspesaun Jerál mós serbisu hamutuk ho Diresaun kompetente sira atu ba futuru bele kontrola no halo fiskalizasaun ba ezekutivu sira-nia serbisu liuhusi tablet.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina




