iklan

EDUKASAUN, DILI, HEADLINE

“Se ha’u bele tansá imi labele?”

“Se ha’u bele tansá imi labele?”

Natércia da Silva Maria Lobato. Imajen espesiál

DILI,  08 Marsu 2026 (TATOLI)—Mehi labele sai realidade no laiha signifikadu bainhira mehi ne’e lahó esforsu. Aprende no aprende beibeik maka forma esforsu ne’ebé importante liu atu homan mehi ne’e.

Abu-abu nakukun falun lalehan. Anin foho be suut ba-mai, nia iis no ninia barullu bele horon no sente iha fatin-fatin. Tada ida, udan sei nakfakar tun husi lalehan habokon rai. Ha’u hamriik iha repartisaun ida-nia portaun, entre fuan tuku-tuku ho neon metin. Liman ne’e hahú dere portaun. Tok-tok-tok…

“Lisensa… Lisensa… Lisensa,” ha’u bolu ho lian aas be aas. Maibé, laiha ema ida hatán. Hmmm. Ha’u hamriik ho laran rua-rua. Udan mak sei monu rai uluk ka pesoál seguransa mak sei mai uluk hasee ha’u? Eh, la kle’ur, pesoál seguransa mak mosu uluk ona iha ha’u oin. Ah, sorte boot! Se lae, udan solur no lulur tiha ha’u, laran ne’e ko’alia mesa-mesak.

“Mana presiza ema ruma?,” guarda ne’e husu. “Sim, ha’u presiza Fundadora Natércia da Silva Maria Lobato atu entrevista,” ha’u hatán. Lia kona malu ona. Guarda lori ha’u aprezenta bá Señora Natércia. “Bondia Mana?,” ha’u kumprimenta. “Bondia mós ba ita,” nia hatán. “Ita-boot di’ak ka lae,” nia husu. “Ha’u di’ak,” ha’u responde.  Señora Natércia la’ós ema ne’ebé ho tipu loko an. Nia hatudu nia simplisidade ba bainaka sé de’it mak hasoru nia.

Hafoin kumprimenta malu, nia lori ha’u bá sala entrevista. Iha dentru viajen bá sala entrevista, nia hato’o ninia sentimentu kontente. “Ha’u kontente hasoru ita. Agradese tanba ita bele hasoru-malu ona,” nia dehan. Ha’u doko ulun no hatudu oin-midar ba nia. Ami amigavel tebes. Foin dahuluk hasoru-malu maibé sente hanesan koñese malu kle’ur.

Natércia, bele simples maibé mehi boot. Nia harii ona eskola internasionál ida iha Dili iha 2022 no loke ofisialmente ba públiku iha 17 Janeiru 2025. Oras ne’e, labarik estudante pré-eskolár sira hamutuk 200-resin mak hala’o estudu iha ne’ebá.

“Ha’u orgullu tanba ha’u bele kontirbui ba nasaun ida-ne’e. Ha’u lakohi dehan ema seluk labele, ne’e lae. Laiha ema ida mak labele maibé ema hotu bele. Fásil ba ema ne’ebé mak badinas, la fásil ba ema ne’ebé mak la badinas tanba ema hotu mai ho karakter rasik no nia talentu rasik. Xave prinsipál mak orasaun no lee,” Natércia espresa ba TATOLI iha nia kna’ar fatin, iha Shine Day Care and International School, Manleuna, Dili, foin lalais ne’e.

Ba nia, mehi sei laiha signifikadu bainhira lahó esforsu. Aprende maka forma esforsu ne’ebé importante liu. “Edukasaun la’ós de’it apredizajen akadémika ida maibé mós hanesan forma karater morál no espiritualidade,” nia subliña.

Natércia da Silva Maria Lobato. Imajen TATOLI/Osória Marques

Mehi harii eskola internasionál ne’e lineár ho ninia estudu. Nia hasai doutormentu (Phd) iha área filozofia iha Liberty University, EUA, ho idade tinan 26.

“Ha’u eziste la’ós atu kompete maibé ha’u eziste atu kontribui saida mak ha’u bele. Hanesan istória ida katak saida mak ha’u hetan la tau ba ha’u-nia an de’it, maibé bele fahe ba ema seluk. Susesu ida loloos ne’e la’ós ha’u sai riku, la’ós hira mak ha’u hetan maibé hira mak ha’u fahe ba ema seluk,” Natércia ho naran badak Tercia ne’e tenik.

Obstákulu la sai barreira ba nia. Ba Tercia, obstákulu halo ema atu forte liután no lori ema ba mudansa tanba bainhira mosu obstákulu halo ema hanoin atu para, entaun laiha ema ida mak hanoin hakarak atu halo di’ak ba nasaun ida-ne’e.

“Ha’u dalabarak falla maibé ha’u la rende. Ha’u laiha família ne’ebé boot, ha’u laiha konesaun ho ema ne’ebé boot maibé ha’u iha mehi ne’ebé mak boot. Ha’u la hakfodak, la ta’uk no la rende,” nia informa.

Tercia ne’ebé moris iha Postu Administrativu Hato-Builiku, Munisípiu Ainaru, 12 Novembru 1999 ne’e, la’ós de’it harii eskola internasionál maibé harii mós Sentru Kuidadu Labarik FuNan Dili, Timor-Leste, iha 2022. Sentru ne’e kuida labarik defisiénsia no oan-ki’ak sira.

Nia hateten susesu ne’e relativu. Ema hotu bele. Nia enkoraja timoroan hotu estuda atu hatudu buat ruma ba família no nasaun iha futuru.

“Ba kolega joven sira, se ha’u bele tansá imi labele? Se dalan mak taka entaun kria dalan foun rasik atu hakat tuir hodi to’o susesu. Susesu ne’e ita mak kria,” nia fó-hanoin.

Nia maihusi família agrikultór ida simples maibé nia la moe subar ninia atensedénsia moris. Basá, tuir nia, husi moris simples mak motiva nia hodi estuda atubele hadi’a ninia moris iha futuru. Defaktu, ohin loron nia halo duni mudansa ba nia moris.

“Hanesan ohin ha’u dehan inísiu ha’u eskola difísil tebes. Dalaruma sapatu ida uza ba tinan tolu nia laran. Kuandu aat tiha ka nakles, ha’u lori bá suku uza fali. Pasiénsia. Maibé ita labele pasiénsia de’it. Ita presiza esforsu maka’as liuhusi lee barak, hakerek barak no ha’u sempre akompaña ho orasaun no lee Bíblia loron-loron. Ida-ne’e importante iha ha’u-nia moris durante ne’e,” nia haktuir.

Perfíl

Natercia da Silva Maria Lobato, moris iha Hato-Builiku, 12 Novembru 1999, solteira. Daudaun hela iha Dili. Maun no bin-alin hamutuk na’in sia (9):

  1. Mariazinha de Araújo
  2. António da Silva
  3. Ilda da Conceição
  4. Rosita de Araújo
  5. Merita dos Santos
  6. Natercia da Silva Maria Lobato (ha’u rasik)
  7. Febriana de Araújo
  8. Febriano de Araújo
  9. Nurcia da Silva

 Antesedente edukasaun (formál)

  1. Doutoramentu Profisionál
  2. Doutór iha Dezenvolvimentu Komunitáriu (Espesializasaun Edukasaun)
  3. Doutoramentu Profisionál iha Dezenvolvimentu Komunitáriu ho Referénsia ba Edukasaun
  4. Universidade Internasionál Thames nian
  5. Doutór Filozofia (PhD) PhD iha Edukasaun iha Liberty University, EUA

Programa hahú: Agostu 2026

Mestradu iha progresu

  1. Mestradu iha Edukasaun Universidade Povu nian, EUA

Programa Online

  1. Mestradu – iha progresu (finalista)
  2. Mestradu iha lideransa

Universidade APIIS, Singapura Online & Hybrid

  1. Graduasaun ne’ebé hein: Novembru 2026 Diploma Pós-Graduasaun iha progresu (finalista)
  2. Diploma Pós-Graduasaun iha Jestaun Negósiu (e-learning)
  3. Kingston International College Online & Hybrid
  4. Graduasaun ne’ebé hein: Novembru 2026
  5. Mestradu iha Administrasaun Negósiu (MBA) Universidade Internasionál Thames

Modu Estudu nian: Online

  1. Mestradu – On Hold Mestradu iha Jestaun Edukasaun UNISMA, Indonézia
  2. Mestradu iha Edukasaun – Universidade Povu nian, EUA.
  3. Edukasaun Lisensiatura
  4. Lisensiatura iha Biolojia
  5. Fakuldade Edukasaun

Sertifikasaun Profisionál & Komunidade

  1. Nivel 4 Sertifikadu Empoderamentu Feto Programa sertifikasaun profisionál tinan haat
  2. Diploma Pós-Graduasaun iha Progresu (finalista)
  3. Diploma Pós-Graduasaun iha Jestaun Negósiu (e-learning)
  4. Kingston International College Online & Hybrid
  5. Graduasaun ne’ebé hein: Novembru 2026
  6. Mestradu iha Administrasaun Negósiu (MBA) Universidade Internasionál Thames

Modu Estudu nian: Online

  1. Mestradu – On Hold Mestradu iha Jestaun Edukasaun UNISMA, Indonézia
  2. Mestradu iha Edukasaun – Universidade Povu nian, EUA.
  3. Edukasaun Lisensiatura
  4. Lisensiatura iha Biolojia
  5. Fakuldade Edukasaun
  6. Sertifikasaun Profisionál & Komunidade
  7. Nivel 4 Sertifikadu Empoderamentu Feto Programa sertifikasaun profisionál tinan haat
  8. Lidera planeamentu lisaun no enkontru inan-aman no mestre sira
  9. Intern-ADRA Timor-Leste (Administrasaun) (2020)
  10. Asiste ho tradusaun, eskaneamentu arkivu, no prosesamentu fatura
  11. Suporta kna’ar administrasaun loroloron nian iha Country Office
  12. Dosente Voluntáriu-Universidade UNTL (Departamentu Biolojia) (2019-2020)
  13. Entrega prátika sira laboratóriu nian no superviziona serbisu estudante nian (PP1)
  14. Prepara planu lisaun sira no fornese mentorizasaun
  15. Edukadór Saúde iha Uma (2018-2019)
  16. Tradús ona materiál edukasionál sira ba Tetun
  17. Promove alfabetizasaun no saúde liuhosi akonsellamentu komunitáriu
  18. Profesór Inglés & Biolojia (Voluntáriu) (2016-2017)
  19. Hanorin estudante tempu-parte sira; programa eskolár sira ne’ebé promove ona
  20. Mantein oráriu klase nian no relatóriu avaliasaun nian

Profesora Tutorial iha Uma – Sentru Klase Extra ba Labarik sira (Outubru 2021)

  1. Oferese tutorial iha Leitura, Matemátika, Piano, Guitarra, no Ukulele
  2. Halo parseria ho inan-aman sira no planeia ona oráriu aprendizajen nian

Eskola Sekundáriu 

  1. Eskola Sekundária FINANTIL, Dili iha 2013-2016.

Eskola Bázika

  1. Iha 2009-2012, eskola bázika iha Bei-Ubu Nuno-Mogue, Ainaru.
  2. Iha tinan 2003-2009, eskola bázika primeiru no segundu siklu iha Lebulau, Ainaru

 Edukasaun Naun Formál

  1. Semináriu Profesia Bíblia nian (Loron 9)-Timor Plaza (2014)
  2. Orientasaun Universitáriu iha Lian Portugés (2016)
  3. Kompetisaun Ministériu Saúde Adventista Divizaun Ázia-Pasífiku Súl nian (2019)
  4. Kursu Portugés (Dosente Voluntáriu, fulan 9)
  5. Kursu Internasionál kona-ba Edukasaun ba Profesór sira iha Perspetiva Dekoloniál (2020)
  6. Estájiu-Administrasaun ADRA & Apoiu ba Tradusaun (2020)

Akansa Sira

  1. Harii no loke sukursál rua hosi Sentru Kuidadu Labarik FuNan (2022 & 2024)
  2. Hakbiit liu família 40+ ho edukasaun gratuita/subsidiadu.
  3. Simu rekoñesimentu komunidade nian ba esforsu protesaun no inkluzaun labarik nia.

Dezenvolvimentu profisionál & formasaun

  1. Sertifikadu Fórum Ekonómiku YSEALI (2024)
  2. Formasaun Lideransa Ministériu Feto nian (2024)
  3. Misaun Estadus Unidus nian ba Sertifikadu ASEAN (2022)

 Abilidade Xave sira (lian sira)

  1. Tetun (rai-na’in)
  2. Inglés (matenek iha ko’alia, lee, hakerek)
  3. Portugés (matenek ko’alia, lee, hakerek)
  4. Lian Indonézia (fluente)
  5. Dijitál & Administrativu
  6. Microsoft Word, Excel, PowerPoint, Outlook
  7. Navegasaun & Peskiza iha Internet
  8. Kolesaun Dadus & Relatóriu
  9. Orsamentu & Planeamentu
  10. Jestaun Eventu & Projetu
  11. Kompeténsia Prinsipál sira
  12. Lideransa & Jestaun Ekipa
  13. Dezenvolvimentu Programa Bazeia ba Komunidade.
  14. Advokasia ba Bem-estar Feto no Labarik
  15. Koordenasaun ba Voluntáriu sira
  16. Apoiu Edukasaun & Bem-estar Mentál
  17. Tradusaun (Tetun-Tetun-Indonézia)
  18. Krize & Manejamentu Emerjénsia
  19. Komunikasaun Multi-Kulturál
  20. Étika Serbisu iha Presaun nia okos

 Espesiénsia profisionál

Diretora & Ko-Fundadora-Sentru Kuidadu Labarik FuNan (Marsu 2022 – Agora)

1.Lidera operasaun loroloron nian, orsamentu, no jestaun pesoál nian

  1. Hatur objetivu akadémiku sira ne’ebé aliña ho kurríkulu nasionál.
  2. Superviziona profesór sira no monitoriza estudante nia progresu
  3. Rekruta funsionáriu sira no organiza formasaun & sertifikasaun
  4. Reprezenta sentru ba parseiru sira, doadór sira, no parte interesada sira

Enumeradora-EU Project “Hakbiit Feto Timor-Leste” (Fevereiru 2022)

  1. Rekolla & traduz dadus iha Ainaro, Baucau, Bobonaro, no Dili
  2. Uza Excel hodi rejista no analiza dadus FGD, KII, no levantamentu
  3. Diretór-Departamentu Eskola Sábadu nian, Igreja SDA (2022-2023)
  4. Jere oráriu mestre sira-nian no koordenasaun klase Bíblia nian semana-semana
  5. Fahe materiál sira no promove partisipasaun membru nian.
  6. Mestre Xefe-Eskola Internasionál Adventista Timor-Leste (2019-2021)
  7. Hanorin iha Jardín Infantil & Klase 1-4 (Estudu Sosiál, Portugés, Tetun) Lidera planeamentu lisaun no enkontru inan-aman no mestre sira
  8. Intern-ADRA Timor-Leste (Administrasaun) (2020)
  9. Asiste ho tradusaun, eskaneamentu arkivu, no prosesamentu fatura
  10. Suporta knaar administrasaun loroloron nian iha Country Office
  11. Dosente Voluntáriu-Universidade UNTL (Departamentu Biolojia) (2019-2020)
  12. Entrega prátika sira laboratóriu nian no superviziona serbisu estudante nian (PP1)
  13. Prepara planu lisaun sira no fornese mentorizasaun
  14. Edukadór Saúde iha Uma (2018-2019)
  15. Tradús ona materiál edukasionál sira ba Tetun
  16. Promove alfabetizasaun no saúde liuhosi akonsellamentu komunitáriu
  17. Profesór Inglés & Biolojia (Voluntáriu) (2016-2017)
  18. Hanorin estudante tempu-parte sira; programa eskolár sira ne’ebé promove ona
  19. Mantein oráriu klase nian no relatóriu avaliasaun nian
  20. Profesór Tutorial iha Uma – Sentru Klase Extra ba Labarik sira (Outubru 2021)
  21. Oferese tutorial iha Leitura, Matemátika, Piano, Guitarra, no Ukulele
  22. Halo parseria ho inan-aman sira no planeia ona oráriu aprendizajen nian

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!