Top

Kalan jantar CPLP, Bendito Freitas destaka “unidade iha diversidade”

Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Bendito dos Santos Freitas, ho Dr. Alue Dohong, FAO Assistant Director-General, kualia ba jornalista sira hafoin selebra seremónia asinatura akordu Host Country (HCA) no Lansamentu CPF, iha salaun MNEC Praia dos kokeirus, Dili 6 Febreiru 2026. Foto TATOLI/Antonio Daciparu

DILI, 18 Agostu 2026 (TATOLI)—Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Bendito Freitas, destaka forsa CPLP nian ne’ebé bazeia ba “unidade iha diversidade” iha nia diskursu durante kalan jantar ho membru Konsellu Ministru Komunidade País Lian Portugés (CPLP), iha Palásiu Nobre Lahane, Dili, tersa ne’e.

Prezidénsia Pro Tempore CPLP nian, Ministru ne’e hato’o bem-vindu ba delegasaun sira hotu ne’ebé partisipa iha Reuniaun Ordinária ba dala-31 Konsellu Ministru CPLP.

Tuir Bendito Freitas, maske espasu jeográfiku luan haketak Estadu-membru sira, maibé sira unidu husi tasi, kultura, sivilizasaun no solidariedade fraterna.

“Husi Afrika ba Amérika sira, husi Europa ba Ázia, no to’o pontu orientál liu husi ita-nia espasu komún, tasi lori memória sira, afetu sira no destinu sira entre ita,” Ministru Bendito hateten.

Nia subliña katak lian portugés mak uma komún ba povu sira nasaun membru CPLP nian husi sikun ida mundu nian ba sikun seluk mak uma komún ka uma ne’ebé plurál, vibrante no laran-luak.

Nia hatutan katak maske nasaun sira diferente iha jeografia, istória no identidade, maibé sira rekoñese malu iha lian ida de’it no iha espíritu fraternidade nian.

Ministru ne’e mós fó atensaun ba selebrasaun aniversáriu CPLP nian ba da-30 ho lema “Unidade iha Diversidade: Komunidade ida ba Povu sira”.

Nia konsidera katak diversidade la hafraku organizasaun, maibé halo sai riku liután.

“Ita-nia diversidade la hafraku ita. Pelu kontráriu, ida-ne’e halo ita sai riku liután, matenek liután, no iha kapasidade liután atu komprende malu,” nia dehan.

Bendito Freitas hatete katak laiha fatin simbóliku liu atu selebra unidade ida-ne’e duke Timor-Leste, ne’ebé hanesan rai illa ida iha pontu orientál liuhusi espasu CPLP nian.

“Iha ne’e, tasi sira la’ós fronteira sira maibé dalan sira. Ne’e konvite ida ba ita hotu atu haree liu fali distánsia sira no rekoñese katak ita pertense ba tasi boot amizade, solidariedade no kooperasaun nian ne’ebé hanesan,” nia esplika.

Ikus liu, Ministru agradese prezensa delegasaun sira iha Dili no dehan katak vizita ne’e permite sira atu esperiénsia la’ós de’it furak naturál maibé mós simplisidade no ospitalidade povu timoroan nian.

Nia hein katak kalan jantar ne’e sai momentu reuniaun, selebrasaun no renovasaun kompromisu atu harii CPLP ida ne’ebé besik liután ba povu sira.

Nia termina nia diskursu ho brindis ba tasi sira ne’ebé hakbesik membru sira, ba lian ne’ebé halibur, ba diversidade ne’ebé halo riku, no ba povu sira ne’ebé fó sentidu ba CPLP.

Jornalista : Hortêncio Sanchez

Editór        : Cancio Ximenes

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!