iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, DILI, MUNISÍPIU

Turizmu Setór Kompleksu Tenke Halo Planu Ida Integradu

Turizmu Setór Kompleksu Tenke Halo Planu Ida Integradu

Diretór Jerál Turizmu, Ministériu Turizmu, Komérsiu no Indústria, José Filipe Dias Quintas. Imajen Egas Cristovão

DILI, (TATOLI)- Diretór Jerál Turizmu Ministériu Turizmu Komérsiu no Indústria (MTKI), José Filipe Dias Quintas, hatete área turizmu hanesan setór ida ne’ebé boot no kompleksu, maibé realidade seidauk dezenvolve ho másimu tanba ne’e tenke halo planu ida integradu.

José Filipe Dias Quintas informa asuntu ne’e hafoin partisipa sorumutu Konsellu Interministeriál ba Reforma Fiskál, ohin iha Palásiu governu.

Nia dehan iha sorumutu ne’e husi MTKI partilla informasaun oinsá setór sira seluk mós fó apoiu tanba hatene turizmu ne’e setór ida ne’ebé boot no kompleksu ne’ebé nia labele serbisu mesak.

Tanba ne’e liuhusi enkontru refere parte MTKI fó nia hanoin katak iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) 2011-2030 kona-ba polítika turizmu klaru katak sai setór importante iha nasaun ida ne’e, maibé realidade setór ne’e seidauk dezenvolve ho másimu.

“Husi perspetiva Ministériu Turizmu haree katak bá oin tenke halo planu ida integradu signifika katak kuandu Ministériu Turizmu, Komérsiu no Indústria atu dezenvolve sítiu turístiku ida, entaun liña ministeriál relevante tenke fó sira-nia apoiu liuhusi alokasaun orsamentu”, katak.

Ezemplu dezenvolve fatin turístiku iha Maliana entaun ministériu relevante tenke haree saida maka sira bele halo intervensaun karik estrada, telekomunikasaun, bee no seluk tan tanba turizmu presiza liu infraestrutura.

“Kuandu infraestrutura laiha maka dezenvolvimentu turizmu sei susar la’o bá oin”.

Quintas mós informa iha soromutu ne’e foka liu oinsá maka nasaun rua Timor-Leste no Indonézia liuliu Nusa Tenggara Timur (NTT) atu halo pakote viajen kona-ba turizmu nia.

Tanba ne’e molok atu implementa projetu ida ne’e ho fundus mai hosi ADB (Banku Dezenvolvimentu Aziátiku) millaun $3.

“Ne’e hanesan sira fó de’it apoiu oinsá insentiva para apoiu inisiativa ida ne’e. Tanba ne’e sinál ida di’ak atu implementa projetu ne’e ho susesu maka ekipa tenke forte no ministériu sira seluk fó sira-nia kontribuisaun másima ba setór turizmu iha parte infraestrutura, transportasaun, seguransa, ai-han no seluk tan.”

Entretantu Projetu ne’e sei iha faze diskusaun no tuir planu to’o iha 2023 signifika agora iha prosesu diskusaun entre nivel tékniku sira liuliu parte Governu Timor-Leste nó mós Indonézia. Parte rua ne’e mak sei deside hamutuk oinsá serbisu hamutuk para halo pakote ba iha nasaun rua ne’e.

Tuir PEDN polítika turizmu mak to’o 2030 Timor-Leste sei fó benvindu ba turista internasionál na’in-200.000 kada tinan, ne’ebé sei prodúz rendimentu millaun $150 no fó empregu direta ba traballadór na’in-15.000

Jornalista : Maria Auxiliadora

Editór : Manuel Pinto

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!