DILI, 16 jullu 2019 (TATOLI)-Pró-reitór Asuntu Kooperasaun, Universidade Nasionál Timor Lorosa´e (UNTL), Eduardo Aniceto Serrão rekoñese katak papel médiku sira nian importante tebes tanba ne´e importante tebes mós atu partilla liliu ba estudante Fakuldade Medisina, Siénsia no Saúde (FMSS).
“Médiku sira-nia papel importante tebes. Iha esperiénsia tenke partilla, kria semináriu sira atu fahe informasaun, esperiénsia kona-ba médiku nian,” hateten Pró-reitór Eduardo Aniceto Serrão rekoñese, iha marjen semináriu “Tinan 25 iha Kareira Médika: Serbi Ema Moras, Povu No Nasaun” hamutuk ho médiku na´in tolu seluk hanesan doutór Avelino Guterres Correia, doutór Domingos da Silva no doutór João Martins, iha salaun CNE (Sentru Nasionál Eleisaun-sigla portugés), Colmera, tersa (16/07/2019).
Nia konsidera, médiku timoroan na´in haat ne´e serbi ona iha área saúde hahú simu juramentu eh pose iha área médiku nian; iha tinan 1999 iha Universitas Udayana Bali (Indonézia). “Durante sira-nia inísiu serbi iha 1994, ita hotu hatene katak iha tempu rezisténsia nia laran, luta nia laran, no indonézia sei invade Timor-Leste maibé sira komesa serbi ho kondisaun ne’ebé limitadu tebes iha 1999 ita tama ba prosesu restaurasaun no auto-determinasaun, ne’e situasaun que difisil liután”.
“Tanba ita tenke atinje restaurasaun 20 de maio 2002 no molok atu tama 2002 kuaze fasilidade hanesan médiku Timór ne’e kuaze 80% rahun no médiku na´in haat dezafia iha momentu ne’ebá,” haktuir Pró-reitór UNTL ne´e.
Akadémiku ne´e akresenta, dedikasaun médiku sira nian dezde tempu luta nian to´o tempu ukun rasik aan no tempu prienxe dezenvolvimentu to´o ohin loron.“Sira serbi ho área ne’ebé de´it; sira mesak doutór, enfermeru, no sira balun serbi iha área polítika nian, balun sai asesór, balun sai mestri iha UNTL. Tanba ne’e, Universidade Nasionál Timor Lorosa’e sente, kria semináriu hodi partilla sira-nia koñesimentu”.
Ho razaun ne´e, Pró-reitór ensinu superiór públiku, Eduardo Aniceto Serrão hateten, UNTL liuhusi FMSS kria semináriu oinsá joven, estudante sira bele rona médiku seniór sira-nia esperiénsia iha tinan 25 nia laran hodi motiva sira-nia aan kona-ba desizaun ne´ebé sira hili hodi estuda. Katak, área ne´ebé sira hili, área importante tebes atu kuidadu ema nia saúde bainhira moras no kuidadu mós ema sira ne´ebé mak moras ona iha difisil nia laran.
“Médiku sira-nia papel importante tebes,” friza tan Pró-reitór Eduardo Aniceto Serrão perante profisionál komunikasaun sosiál sira.
Notísia relevante: http://www.tatoli.tl/2019/07/tinan-25-iha-kareira-medika-serbi-ema-moras-povu-no-nasaun/?fbclid=IwAR31vMentKoFuFQW7g5GW10RKCcCVogBbF3LKlk7d4jJaANG9ZAL5pyvHl4
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór : Rafy Belo