iklan

HEADLINE, SAÚDE

MS avalia programa liga inan no saúde maternu infantíl  

MS avalia programa liga inan no saúde maternu infantíl  

Ministra Saúde (MS), Odete Maria Freitas Belo, akompana ho parseiru dezenvolvimentu sira , lansamentu ba Matadalan Nasionál ANC, PNC, ekografia no relatóriu barreira finanseira indireta.imajen/MS

DILI, 4 fevereiru 2022 (TATOLI)— Ministra Saúde (MS), Odete Maria Freitas Belo, sesta ne’e, halo abertura ba enkontru avaliasaun nasionál programa  liga inan no saúde maternu infantil no mós halo lansamentu ba matadalan nasionál ANC, PNC, ekografia no relatóriu barreira finanseira indireta.

Semináriu ne’ebé Departamentu Saúde Maternu Infantíl (SMI) halo durante loron rua ho objetivu atu halo avaliasaun hamutuk ho parseiru relevante sira kona-ba progresu hosi indikadór xave sira hosi programa saúde inan no oan-nian.

“Hanesan ita hotu hatene, Saúde Marternu Infantil sai hanesan programa saúde ne’ebé xave ba dezenvolvimentu sustentável iha ita-nia nasaun doben Timor-Leste, liu-liu Ajénsia Nasaun Unida hanesan UNICEF, UNFPA, no WFP, alende parseiru koperasaun balun husi Austrália, Japaun, NGOs Internasionál no Nasionál barak maka implementa projetu ba área Saúde Reprodutiva no Planeamentu Familiar, Imunizasaun ka EPI, Nutrisaun no IMCI,” Ministra Saúde ne’e hateten hafoin abertura seminariu ne’e iha salaun Katedrál-Dili.

Durante tinan 2020 no tinan 2021, Governante ne’e dehan pandemia Covid-19 mai atrapalla iha nia avansu ho investimentu balun ne’ebé planeadu hamutuk ho parseiru dezenvolvimentu sira hodi hadi’a asesu no asegura kualidade prestasaun serbísu saúde reprodutiva, inan no bebé foin moris.

“Maibé ho inisiativa hanesan ida-ne’e, ha’u fiar katak hamutuk ita bele rekupera fila fali ita-nia dalan no harii fali di’ak liu ba oin,” Minsitra Odete akresenta.

Nune’e, Governante ne’e  kongratula komisaun organizadora eventu primeiru tinan 2022 tanba ho espiritu ekipa no responsabilidade konjunta desidi tema ba semináriu avaliasaun programa SMI ho tema Estuda Hamutuk Husi Esperiénsia no Hadi’ak di’ak liután ba oin.

“Signifika katak ita fó duni importánsia ba aprendizajen hodi kontinua hanesan sasukat ba evolusaun interpesoál no profisioná,” nia afirma.

Livru matadalan Nasionál ANC, PNC, ekografia no relatóriu barreira finanseira indireta.imajen/MS

Nune’e, Ministra husu ba entidade sira ne’ebé hola parte atu tau atensaun ba MS nia estratéjia atu promove mudansa ba polítika prestasaun kuidadu saúde hodi konsentra ba ema nia moris tuir idaidak nia siklu moris.

“Ita hotu hatene katak bainhira inan isin rua no oan, labarik ida ka adolescente ruma presiza asisténsia médika hanesan profisional saúde, ami la bele haree de’it ba moras dengue, malaria, moras kulit, manutrisaun, TB ka infesaun respiratória ruma no seluk tan, ita tenki atende ema nia nesesidade saúde tuir siklu moris, tanba ne’e ita bele hahú ho saúde maternu infantil, saúde labaraik sira no saúde adolecentes hanesan siklu moris importante ba futuru ita-nia nasaun,” nia enkoraja.

Iha biban hanesan, Diretór Nasionál Saúde na Família, Vitór Soares, hateten, iha tinan 2019 konsege rejista kazu mortalidade inan hamutuk 35.

“Iha tinan 2019 inan ne’ebé mak mate bainhira partu iha fasilidade saúde sira hamutuk 35 no iha tinan 2020 inan ne’ebé mate iha fasilidade saude hamutuk 25,” nia informa.

Nune’e, ekipa auditoria maternal halo auditóia ba inan mate atu hatene kauza atu sai referensia ba profisionál saúde hodi bele iha planu ka estratéjia atu evita inan mate iha future.

“Ita halo ona auditoria ba inan sira mate mak asesu ba fasilidade saúde  ladun di’ak tanba  ita hotu hatene inan barak hela iha área rurál entaun dalaruma sira la asesu ba iha kuidadu ANC ninia  momentu partu  tanba politikamnete ita hatene katak  kada inan ida isin rua  pelumenus minimu konsulta dalahaat iha fasilidade saúde halo ezeminasaun  ba inan no bebé ne’e rasik,” nia akresenta.

Tanba ne’e, nia dehan maioria inan-isin rua mate tanba kauza raan fakar tanba ho distánsia no transporte públiku susar tebes, ne’ebé la konsege salva sira-nia vida.

Tuir dadus iha 2020, inan ne’ebé mak partu iha uma ne’ebé mak atende husi profisionál saúde hamutuk 4.363, partu iha fasilidade saúde hamutuk 30.576.

Enkuantu Iha tinan 2021 inan sira partu iha uma ne’ebé atende husi profisionál saúde 3.831 no iha fasilidade saúde 19.260.

Jornalista : Felicidade Ximenes

Editór      : Florencio Miranda Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!