DILI, 11 jullu 2022 (TATOLI)—Atu garante edukasaun inkluzivu ba ema ho defisiénsia matan, Governu Indonézia liuhosi Embaixada Indonézia iha Timor-Leste hala’o formasaun Bahasa Indonesia bagi Penutur Asing (BIPA) ba ema ho defisiénsia matan hamutuk na’in-29.
Embaixadór Indonézia iha Timor-Leste, Okto Dorinus Manik, hamutuk ho Vise Ministra Solidariedade Sosiál no Inkluzaun (MSSI), Signi Candrawati Verdial, segunda ne’e, halo abertura ba formasaun refere no no formasaun ne’e sei ajuda sira hodi tuir ezame iha Kupang, Nusa tenggara Timur (NTT), Indonézia.
“Ami prontu fasilita sira, nune’e formasaun ne’e bele hafasil no bele la’o ho di’ak. Formasaun ne’e sai hanesan matéria ezame hamutuk ho eskola sekundáriu sira iha Kupang-NTT. Nune’e mós, ita hatene katak matéria ezame ne’e sei uza lian Indonézia, no ida-ne’e bele ajuda atu komprende materia ezame sira,” Okto Dorinus Manik hateten ba jornalista sira, iha Embaixada Indonézia, Faról, segunda ne’e.
Diplomata ne’e hateten, sei ajuda parte Ministériu Edukasaun Juventude no Desportu (MEJD) atu bele atinje planu lori ezaminadór hosi Kupang-NTT atu fornese ezame ba ema ho defisiénsia sira iha Timor-Leste.
Vise Ministra Solidariedade Sosiál no Inkluzaun (MSSI), Signi Candrawati Verdial, hato’o agradese tanba Embaixada Indonézia bele suporta ema ho defisiénsia iha Timor-Leste atu garante edukasuan inkluzivu tanba to’o agora totál ema ho defisiénsia hamutuk 38,118 no hosi númeru ne’e ema 15% mak bele asesu edukasaun.
“Hosi sira-ne’e 15% mak foin asesu ba edukasaun tanba ida-ne’e mak ita hakarak ema ho defisiénsia sira barak mak tenke asesu ba edukasaun ne’ebé mak hetan apoiu hosi Embaixada Indonézia, nune’e bele atinje 50%,” Vise MSSI ne’ehateten.
Adidu edukasaun Embaixada Indonézia, Ikhfan Haris, hateten formasaun ne’e sei hala’o durante fulan tolu (3) no oráriu ba formasaun semana ida sei akontese dala rua.
Aleinde ne’e, Sentru Kulturál Indonézia (BPI-sigla indonézia) mós informa 25 universidade iha Indonézia ne’ebé mak oferese bolsu estudu ba TL.
“Sira mós aplika tanba iha Surabaya, Universitas Negeri Surabaya Indonézia mós prepara bolsu estudu ba edukasaun inkluzivu,” nia dehan.
Diretór Ezekutivu Interinu AHDMTL, Gabriel de Sousa, agradese ba Embaixada Indonézia tanba fasilita ona ema ho defisiénsia hamutuk 29 hodi tuir formasaun BIPA durante fulan tolu nia-laran iha PBI.
“Ha’u iha esperansa katak prosesu formasaun ne’e bele kontinua to’o tinan oin, tanba ema ho defisiénsia iha TL hamutuk 38,118, liu-liiu ba ema ho defisiénsia matan besik 14,000 no maiória mak la asesu ba edukasaun,” nia dehan.
Ho ida-ne’e, nia husu ba partisipante sira atu badinas tuir formasaun BIPA nian hodi bele hasa’e sira-nia koñesimentu ba lian hodi nune’e bele hamutuk ho maluk ema ho defisiénsia sira iha Indonézia hodi tuir ezame iha tinan oin.
Jornalista : Osória Marques
Editór : Cancio Ximenes