iklan

NASIONÁL, EDUKASAUN, HEADLINE

Dosente rekomenda Governu investe iha fasilidade edukasaun no rekursu umanu

Dosente rekomenda Governu investe iha fasilidade edukasaun no rekursu umanu

Dosente Komunikasaun Sosiál iha UNTL, Roberto Pacheco. Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 07 maiu 2024 (TATOLI)—Dosente Komunikasaun Sosiál iha Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e (UNTL), Roberto Pacheco, husu ba Ministériu Edukasaun (ME) atu hasa’e kulidade edukasaun liuhusi investe iha fasilidade edukasaun no rekursu umanu.

“Atu hadi’a sistema ne’e di’ak liután iha futuru, rekomenda ba Governu atu investe maka’as iha aspetu hotu-hotu liu-liu fasilidade edukasaun no rekursu umanu, nune’e neineik maibé beibeik hadi’a edukasaun, se lae to’o tinan hira mós ita-nia nasaun sei la ba oin tanba edukasaun nafatin patina de’it iha fatin,” Dosente informa ba Agência Tatoli, iha ninia knaar fatin, UNTL, kuarta ne’e.

Nia nota, edukasaun iha Timor-Leste laiha mudansa signifikativu, tantu iha nível pre-eskolár to’o universidade.

“Ita-nia independénsia tama ona tinan-22, desde ita restaura independénsia ho sistema edukasaun, ha’u sente triste tanba ita laiha mudansa signifikante, liu-liu edukasaun iha nível báziku no sekundáriu tanba iha lakuna barak, desde I to’o IX Governu la konsege rezolve,” nia akresenta.

Notísia relevante : Ministra Edukasaun: “lian portugés hanesan instrumentu dezenvolve labarik no joven nia poténsia”

Akadémiku ne’e haree, eskola barak mak a’at, profesór sira-nia saláriu la hasa’e, hasai no hatama profesór sira la tuir méritu no hetok a’at liután mak sistema polítika mós daet ba iha edukasaun.

“Hirak ne’e hotu fó influénsia maka’as ba degradasaun sistema edukasaun iha Timor. Estudante sira-ne’e hotu bainihira to’o iha nível universitária la hatene buat ida no ikus duun malun dehan sistema edukasaun laiha kualidade no seluk tan afinál das kontas Ministériu Edukasaun mak la investe di’ak ba edukasaun,” nia tenik.

Dosente ne’e husu ba públiku atu labele lori Governu nia naran hodi politiza ka partidariza sistema edukasaun ba interesse polítika ida-idak ninian tanba bainihira ida-ne’e akontese sei lori dezastre boot ba nasaun nia futuru.

Koordenadór Sentru Komunitáriu Aprendizajen (SKA), postu Cristo Rei, Francisco Maria, hateten, ME tenke halo kontrolu no superviziona ba edukasaun nune’e sistema sira bele la’o ho di’ak.

“Edukasaun iha Timor-Leste mudansa ladun iha, maibé ida-ne’e neineik no beibeik sei iha mudansa. Ministériu Edukasaun tenke kria polítika ida oinsá iha kualidade edukasaun, hanesan investe iha rekursu umanu liuhusi formasaun nune’e bele hasa’e konesimentu profesór sira-nian,” nia dehan.

Notísia relevante :

Sentru Komunitáriu Wira ne’ebé ho fasilidade eskola menus no iha sentru komunitáriu ne’e la’ós ema ne’ebé la akaba nia eskola de’it maibé iha mós ema ho defisiénsia.

“Ministériu Edukasaun tenke tau atensaun mós ba sentru komunitáriu sira, tanba ita hamutuk mak bele dezenvolve ita-nia rain, nune’e kualidade edukasaun ne’e ita fundamentu mak infraestrutura eskolár no profesór, ida-ne’e presiza hadi’a no investe,” nia hameno.

Koordenadór Eskola Ensinu Báziku Filial (EBF) Aimutin, Rogério Soares, hateten, edukasaun hanesan xave dezenvolvimentu ba nasaun ida, tanba ne’e presiza hadi’a edukasaun iha Timor-Leste.

“Edukasaun hanesan pilár importante ba nasaun ida, maibé ita haree durante tinan-22 ona edukasaun sei la’o hakdasak hela. Hanesan infraestrutura eskolár liga ba edifísiu ladi’ak, saladeaula menus, laiha laboratóriu no bibleoteka, entaun oinsá labarik sira halo prátika depois apreende matéria ne’e inklui rekursu umanu menus desde Ministériu Edukasaun hasai sirkulár katak profesór ida hanorin mínimu iha diploma baixarelatu,” nia tenik.

Timor-Leste nia idade joven, siginifika Governu tenke hahú ona planu hadi’a edukasaun nune’e bele kompete ho nasaun seluk.

Nune’e mós, Diretór Eskola Ensinu Báziku Sentrál (EBC, sigla portugés) Esperança da Pátria, Hernanio de Carvalho, husu ba ME atu aselera dezenvolvimentu edukasaun tanba tinan-22 ona maibé seidauk iha mudansa.

“Tinan ne’e ita restaura independénsia ba dala XXII, relasiona ho edukasaun iha Timor-Leste, hakdasak tanba profesór menus difikulta ba prosesu aprendizajen iha saladeaula no kurríkulu ne’ebé desde Governu dahuluk to’o agora la halo revizaun no prosesu aprendizajen la’o ladi’ak, nune’e to’o agora ita uza nafatin propriedade Indonézia nian,” nia katak.

Diretór Eskola Ensinu Sekundáriu Jerál (ESJ) 05 de Maio Becora, Adelino Nicolau, konsidera
ME tenke hasa’e kualidade edukasaun, entaun ba dahuluk planu uluk ba infraestrutura hanesan haree edifísiu, saladeaula sufisente, laboratóriu no bibleoteka tenke iha nune’e fasilita estudante aumenta sira-nia koñesimentu, haafoin mak rekursu umanu.

“Agora hirak-ne’ebé ha’u temi mak la sufisiente, oinsá hasa’e kualidade edukasaun iha Timor-Leste maski ukun-an tinan-22 ona. Nune’e, hakarak rekomenda katak polítika Ministériu Edukasaun nian mak tenke tau importánsia ba infraestrutura no rekursu umanu nune’e bele dezenvolve edukasaun iha Timor-Leste, se lae marka pasu de’it iha fatin,” nia dehan.

Jornalista      : Osória Marques

Editora           : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!