DILI, 13 maiu 2024 (TATOLI)—Deputadu husi bankada PLP iha Parlamentu Nasionál (PN), Maria Angelina Sarmento, husu órgaun ezekutivu atu halo revizasaun ba lejislasaun sira-ne’ebé impede serbisu jornalista nian.
Notísia Relevante: Membru PN preokupa liberdade imprensa TL monu ba pozisaun da-20
Nia dehan, iha tinan 2023, Timor-Leste (TL) okupa númeru 10 husi nasaun 180 iha nível globál kona-ba índise liberdade imprensa mundiál, testamuña ida ba TL nia kompromisu transparánsia no valór demokrátiku oioin, maibé liberdade imprensa mundiál monu ba pozisaun númeru 20 iha tinan 2024, ida ne’e preokupante TL konfronta fatór oioin ne’ebé kontribui ba ida-ne’e,
“Dezáfiu ba liberdade imprensa, restrisaun legál, lei sira restritiva impede jornalista sira-nia kapasidade atu reporta livremente, uzu indivídu husi artigu 285 husi kódiku penál Timor-Leste denúnsiu kalunioza reprezenta ameasa signifikativa ida ba profisionál mídia, intimidasaun no asédiu jornalista sira enfrenta intimidasaun no violénsia bainhira dezempeña sira-nia funsaun. Defeza ba liberdade imprensa, PLP ezije ba Governu atu halo revizaun ba lei sira-ne’ebé restritivu no kompromisu ida atu proteje direitu husi jornalista sira transparánsia no asesu ba informasaun ne’e in-negosiável,” nia hato’o liuhusi intervensaun iha reuniaun plenária Parlamentu, segunda ne’e.
Nune’e, nia kondena aktu oioin saida de’it ne’ebé mak liga liberdade imprensa, dezáfiu husi era dijitál, plataforma no rede sosiál oioin hetan liberdade espresaun maibé iha mós risku ba defamasaun ekilíbra direitu sira-ne’e sai krusiál ba imprensa ida-ne’ebé mak vibrante.
Deputada FRETILIN, Mariquita Soares, hateten iha o3 maiu Timor-Leste komemora loron mundiál liberdade imprensa, ida importante tebes tanba jornalista sira mak sai matan no tilun povu nian iha baze.
Maibé, Vise Ministru ba asuntu Parlamentár, Adérito Hugo da Costa, hateten kona-ba índise liberdade imprensa ne’ebé tun hanoin di’ak liu bele konvida mós dirijente husi midia estatál iha rai-laran inklui bolu entidade Conselho de Imprensa (CI) hodi bele ko’alia.
“Señor Deputadu sira bele bolu prezidente RTTL, E.P, prezidente TATOLI, I.P ajénsia estatál ninian, mai para husu karik iha ema ruma halo presaun ba sira-nia polítika redasaun liberdade editoriál, hodi ita bele hatene karik iha intevensaun polítika ruma para hapara ema labele ko’alia liberdade imprensa iha entidade rua ne’e. Husu sira tanbasá índise ne’e tun iha tinan 2024, hakarak rona governante ruma halo intervensaun ba sira ninia polítika redasaun, tanbá ne’e índise liberdade imprensa tunn makaas loos husi 10 ba 20,” nia hateten.
Notísia Relevante: SEKOMS no KI sei esforsu hamutuk eleva index liberdade imprensa
Jornalista : Nelson de Sousa
Editór : Cancio Ximenes




