DILI, 09 janeiru 2025 (TATOLI)—Prezidente komisaun G trata asuntu Edukasaun, Juventude, Kultura no Sidadania iha Parlamentu Nasionál (PN), Armando Lopez, akompaña ho Deputadu membru komisaun, kinta ne’e, hala’o fiskalizasaun ba Universidade Nacionál Timor Lorosa’e (UNTL) hodi rona direta preokupasaun menus dosente ne’ebé durante ne’e universidade ne’e hasoru.
“Fiskalizasaun bazeia ba situasaun ne’ebé akontese, ne’ebé ita hotu akompaña iha UNTL katak iha preokupasaun barak. Hanesan preokupasaun ida mak ita haree sira iha kursu por volta 10, maibé menus dosente,” Prezidente Komisaun G, Armando Lopes, hateten ba jornalista sira hafoin ramata fiskalizasaun iha kampus sentrál UNTL, Dili, kinta ne’e.
Preokupasaun sira-ne’e komisaun sei rekomenda ba Governu hodi bele rezolve iha tinan 2025, no Komisaun mós husu UNTL atu prepara ninia orsamentu ho planu ida di’ak hodi responde ba preokupasaun ne’ebé iha.
Reitór UNTL, João Soares Martins, hato’o agradesimentu ba Parlamentu Nasionál (PN) liuhusi Komisaun G bele mai vizita iha UNTL.
“Ami halo esplikasaun ba kestaun ne’ebé Deputadu sira hato’o mai ami, liuliu preokupasaun ne’ebé iha UNTL liga ba ezekusaun orsamentu no mós orsamentu kaixa ne’ebé estudante sira kestiona, ne’ebé ami halo esplikasaun hotu,” nia dehan.
Reitór ne’e aprezenta dezáfiu ne’ebé universidade hasoru liuliu kestaun rekursu umanu ba manorin ka dosente barak tama ona idade reforma, ne’ebé ba daudaun ne’e kontinua hanorin, nune’e presiza prepara rekruta manorin joven sira, atu bainhira dosente sira agora ba reforma ne’e UNTL labele husik lakon kursu iha fakuldade sira hotu.
Entaun, nia hateten, komisaun G sei halo komunikasaun mós ho Komisaun Funsaun Públika (KFP) atu haree kestaun idade reforma ne’e.
Parte UNTL husu ba komisaun G bele halo rekrutamentu ba departamentu sira-ne’ebé daudaun nia dosente permanente sira menus tebes no balun iha dosente na’in-ida (1) ka rua (2) de’it.
“Ami-nian UNTL, tuir regra ne’ebé mak eziste departamentu ida mínimu tenke iha profesór 12, maibé realidade balun la to’o, ne’e mak sai dezáfiu no dalaruma afeta ba prosesu aprendizajen,” nia dehan..
Reitór mós hato’o kona-ba kestaun infraestrutura tenke iha investimentu kontinua husi Governu ba konstrusaun edifísiu ba fakuldade sira hotu liuliu sidade universidade Hera.
“Ita iha ona fakuldade tolu (3) mak iha Hera ne’eba, no fakudade rua, enjenária no agrikultura sei muda. Iha dezembru 2024, foin ita halo lansamentu ba fakuldade siénsia exata no konstrusaun ba fakuldade siénsia exata. Espera, ba oin, fakuldade lubun sei muda mós ba Hera, nune’e presiza investimentu iha infraestrutura,” nia hateten.
Dadaun ne’e, nia hateten, UNTL iha dosente por volta 600 ne’ebé permanente 400-resin no restu ho estatutu kontratadu.
Nia hateten, rekrutamentu dosente UNTL ba tinan ne’e sei laiha tanba laiha orsamentu.
UNTL nu’udar univesidade públika finansia husi orsamentu mezmu kontinua hasoru dezáfiu sira, tanba alokasaun orsamentu kada tinan ba UNTL limitadu tebes, tanba maiória orsamentu ba hotu ba manorin sira-nia saláriu.
Orsamentu bens serbisu la to’o atu sustenta nesesidade universidade nian, tanba tenke kontrata dosente barak ne’ebé la tama iha dosente permanente, tenke tama husi orsamentu bens serbisu hodi bele selu.
“Ida-ne’e mak afeta tebes funsionamentu sai dezáfiu ba UNTL,” nia hateten.
Aleinde ne’e, nia informa katak kona-ba fasilidade kadeira no meza ho saladeaula iha UNTL atu halo ensinu aprendizajen ne’e laiha problema.
Totál orsamentu 2025 ba UNTL hamutuk millaun $16-resin ne’e la to’o atu atende problema balun iha UNTL ne’e, tanba atu selu profesór internasionál husi Cuba na’in-neen (6) ne’ebé hanorin kursu desportu la to’o, nune’e agora husu hela Fundu Dezenvolvimentu Kapitál Umanu (FDCH, sigla portugés)) bele apoiu, tanba antes ne’e UNTL husu orsamentu adisionál maibé la aprova.
Antes ne’e, PN aprova Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2025 ba UNTL $16.757.166 no husi orsamentu ne’e aloka ba saláriu vensimentu $12.857.110, bens no serbisu $2.311.669, kapitál menór rihun $250, kapitál dezenvolvimentu $1.338.387. Orsamentu ne’e finansia programa funsionamentu no dezenvolvimentu instituisionál, programa ensinu superiór ho inkluzaun sosiál.
Jornalista : Nelson de Sousa
Editór : Cancio Ximenes