Top

Embaixada Indonézia realiza resesaun diplomátika komemora tinan 80 independénsia

Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta. Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 27 Novembru 2025 (TATOLI)–Embaixada Repúblika Indonézia iha Dili hala’o Resepsaun Diplomátika hodi komemora tinan 80 independénsia Repúblika  Indonézia iha Salaun Multiusos GMN, Bebora, Dili.

Eventu ne’e hetan partisipasaun husi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, membru Governu sira, Embaixadór no reprezentante diplomátiku sira-ne’ebé servisu iha Timor-Leste.

Durante diskursu, Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hato’o nia parabéns ba povu Indonézia no subliña katak Indonézia no Timor-Leste iha lasu istóriku ne’ebé metin no kontinua buras kooperasaun iha setór ekonómiku, komérsiu, edukasaun no seguransa rejionál.

Prezidente mós fó hanoin kona-ba kontribuisaun sira husi Prezidente Soekarno no Mohammad Hatta nu’udar proklamadór sira-ne’ebé haburas espíritu unidade nasionál Indonézia nian.

“Ha’u haksolok tebes atu hamutuk ho ita-boot sira hotu hodi selebra aniversáriu ba dala 80 Proklamasaun Independénsia Repúblika Indonézia nian, marku istóriku ida-ne’ebé fó hanoin mai ita kona-ba lideransa vizionáriu husi Bung Karno no Bung Hatta,” Ramos-Horta dehan.

Nia destaka tema selebrasaun tinan ida ne’e nian “Unidade no Soberania ho Povu Prosperu no Indonézia Avansadu”, hanesan reflesaun ba transformasaun Indonézia ba poténsia rejionál, motór ekonómiku no lian xave iha arkitetura dame globál.

Nune’e, Ramos-Horta deskreve mós kór mean no mutin ne’ebé hale’u “husi Sabang to’o Merauke” hanesan símbolu vitalidade no progresu nasaun nian.

Prezidente nota katak iha semana ne’e nasaun rua ne’e marka momentu importante sira iha ida-idak nia istória: Indonézia komemora tinan 80 independénsia nian, enkuantu Timor-Leste selebra tinan 50 dezde proklamasaun dahuluk independénsia nian.

“Ha’u dezeja saúde no prosperidade ba povu Indonézia, matenek no susesu ba Prezidente Prabowo Subianto no nia Governu, katak relasaun entre ami-nia nasaun rua kontinua buras, ilumina dalan dame nian, justisa nian, demokrasia nian no solidariedade nian,” nia hateten.

Ramos-Horta haree komemorasaun ida-ne’e hanesan oportunidade ida hodi selebra matenek ne’ebé fó dalan ba nasaun rua ne’e atu transforma kapítulu ida-ne’ebé susar iha istória ba amizade ida-ne’ebé ezemplár.

“Karik komemorasaun ida-ne’e inspira ita atu aprofunda rekonsiliasaun, avansa dezenvolvimentu inkluzivu, hametin diálogu rejionál no kontribui ba Sudeste Aziátiku ida-ne’ebé pasífiku, prósperu no sentradu iha ema sira,” nia dehan.

Nia deskreve liután, tinan 2025 hanesan pontu virajen ida iha ita-nia istória ne’ebé fahe, tuir aseitasaun Timor-Leste nian nu’udar membru ASEAN ba da-11 iha loron 26 Outubru iha Kuala Lumpur. Nia afirma katak pasu ida-ne’e sai posivel tanba apoiu maka’as husi Indonézia no Estadu membru ASEAN hotu-hotu.

“ASEAN agora sai ita-nia espasu polítiku, ekonómiku no kulturál,” Ramos-Horta dehan.

Nia subliña, importánsia atu aprofunda interese estratéjiku sira-ne’ebé fahe iha kuadru ASEAN nian, husi seguransa marítima no fasilitasaun komérsiu nian ba inovasaun, edukasaun no mobilidade juventude nian.

Prezidente destaka mós relevánsia kresente husi kooperasaun trilaterál entre Austrália (Teritóriu Norte), Timor-Leste, no Indonézia (Nusa Tenggara Leste), rejiaun ida-ne’ebé iha ligasaun husi prosimidade jeográfika no lasu kulturál sira, no mós potensiál ekonómiku ne’ebé signifikativu.

“Husi hametin konetividade tasi no aérea ba turizmu, komérsiu lokál no seguransa fronteira, kolaborasaun ne’e sei fó benefísiu tanjível ba ita-nia komunidade sira liuliu sira-ne’ebé hela iha fronteira ho Nusa Tenggara Leste,” nia esplika.

Nia hatutan, iha tinan 2025, relasaun entre Timor-Leste ho Indonézia sei buras nafatin iha área defeza, seguransa, komérsiu no investimentu, edukasaun, formasaun téknika, saúde, siénsia, juventude no kultura, no Governasaun.

Mobilidade ne’ebé aumenta husi emprezáriu sira, traballadór sira, akadémiku sira, no turista sira hosi nasaun rua ne’e hatudu dinámika husi ligasaun ema-ba-ema ne’ebé mak sai hanesan fundasaun importante ba futuru husi nasaun rua ne’e.

Entretantu, Embaixadór Indonézia Okto Dorinus Manik hato’o agradesementu ba povu Timor-Leste. Nia nota katak nia mandatu iha Díli akontese ona durante períodu istóriku ida, inklui vizita Papa Francisco nian no elevasaun kardeál Dom Virgílio do Carmo da Silva nian.

“Ami mai iha misaun diplomátiku ida, maibé saida maka ami hetan iha ne’e pesoál liu: amizade, laran-manas, no komunidade ida-ne’ebé simu ami ho liman nakloke,” Embaxadór Okto dehan.

Nia taka nia diskursu ho slogan ne’ebé sai hanesan nia lema durante nia mandatu tomak  “Hamutuk ita forte”.

Eventu ne’e hala’o iha atmosfera ne’ebé manas no inklui aprezentasaun kulturál sira no resepsaun ofisiál ida hanesan sinál amizade nian entre nasaun rua ne’e.

Aleinde ofisiál aas Estadu nian no membru korpu diplomátiku sira, parseiru dezenvolvimentu sira, no konvidadu sira mós marka prezensa iha resepsaun ne’e.

Jornalista : Hortencio Sanchez

Editór       : Cancio Ximenes

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!