Defeza husi suspeitu na’in-tolu ba kazu scam hato’o pedidu habeas korpus ba Tribunál

DILI, 15 Jullu 2026 (TATOLI)–Defeza husi suspeitu na’in-tolu husi kazu scam, Advogadu Privadu José Pedro Camões, Kuarta ne’e, hato’o pedidu Habeas Korpus ba Tribunál Rekursu (TR) atu liberta nia kliente na’in-tolu tanba konsidera ekipa Diresaun Servisu Investigasaun Kriminál (DSIK) nia atuasaun la tuir prosedimentu Kódigu Prosesu Penál.
Suspeitu na’in-tolu ho inisiál LJJ, CYZ no BQJ envolve iha krime jogu online, online scam no scam call center, ne’ebé DSIK detein no asegura iha rezidénsia ida iha Dili foin lalais ne’e no rejistu ho NUC 0350/26./PCCIC.
Iha pedidu rekerimentu de ne’e, Defeza Suspeitu na’in-tolu, José Pedro Camões solisita ba TR ne’ebé atualmente halo funsaun provizóriu hanesan Supremu Tribunál Justisa atu halo libertasaun emediatu ba nia kliente sira.
Parte Defeza lamenta ho Autoridade DSIK nia atuasaun iha momentu ne’ebá hodi halo buska ba nia kliente nia rezidénsia iha kalan boot no halo torturasun hasoru nia kliente, ho nune’e nia konsidera detensaun ne’ebé autoridade halo ilegál no la tuir dispozisaun númeru 1 husi artigu 205.º husi Kódigu Prosesu Penál, ne’ebé hateten tenta providénsia Habeas Korpus iha virtude prizaun ilegál.
“Rekerente LJJ hanesan sidadaun xineza, hela no toba iha kuartu laran. La’ós fatin atividade jogu no atividade seluk ho grupu xinéz seluk,” Pedro Camões relata iha nia rekerimentu Habeas Korpus, ne’ebé Ajénsia TATOLI asesu, Kuarta ne’e.
Notísia relevante : Ekipa konjunta halo buska no apreensaun ba xineza na’in-18 suspeitadu prátika scam online
Nia dehan, rekerente LJJ ho rekerente na’in-rua seluk deskansa iha kuartu laran iha apartamentu arenda husi empresáriu timoroan, Fernando Divita, iha Fomento nia kotuk, ezatamente Rezidénsia Privada husi Antigu Ministro Finansa, Rui Gomes. Bainhira rekerente sira toba hela, la halo atividade ruma, maibé Polísia loke kuartu, dudu rekerente ba hamriik iha salaun neʼebé Polísia kontrola hela.
“Polísia sira sein hatudu mandadu Tribunál, sein kualker orden husi Prokuradór, tama bá rezidénsia rekerente iha kuartu laran ne’ebé deskansa hela. Bainhira deskansa iha tuku 04:00 dadeer, la halo atividade neʼebé suspeita planeia atu halo, hanesan atividade neʼebé kontra lei,” Advogadu konta tuir.
Nia hatutan: “Aleinde ne’e, Polísia tama kuartu neʼebé LJJ ne’e toba hela, Polísia obriga hadeer, maibé rekerente matan seidauk moos, Polísia baku nia ibun toʼo kanek, ninia nehan rua toʼo monu tanba hetan pankada oioin, ho isin sira.
Advogadu haktuir, asaun torturasaun neʼe filafila, obriga rekerente sai husi kuartu ba grupu seluk neʼebé Polísia kontrola, dudu tebe toʼo monu ba rai, nune’e isin, ain, no liman kanek.
“Torturasaun neʼe halo husi Polísia neʼebé atua atu hatauk arguidu. Bainhira Polísia tama ba kuartu neʼe la bolu ema interpretasaun língua Mandarin ba rekerente sira,” nia tenik.
Nune’e, Defeza konsidera membru Polísia nia aktu tama uma no kuartu iha horas ema deskansa hanesan violasaun ba Konstituisaun Repúblika, nomós legizlasaun hotu, sein konsentimentu ba rekerente, aleinde sein mandadu neʼebé mai husi órgaun judisiál.
“Polísia neʼebé atua aleinde viola direitu sidadaun sira-nian, viola artigu 172.º númeru 2 CPPTL, A busca domiciliária é ordenada por despacho do Juis,” nia dehan.
Sein kualker mandadu Tribunál, konsidera ilegál iha termu artigu 36.º, n.º 3 Konstituisaun da Repúblika. Artigu 153.º Kódigu Penál, violasaun domisiu bele hetan pena prizaun tinan-rua.
Akórdaun Tribunál Rekursu 2018, mesma lójika sein despaisu husi juíz, buska kalan ilegál.
“Aktu Polísia ho kategoria nulidade ba buska no apreensaun tanba tama iha 4 horas dadeersan, aleinde halo torturasaun grave kontra rekerente,” Advogadu haktuir.
Nune’e, Defeza husu husu Tribunál atu deklara nulu ba buska no apreensaun ba rezidénsia rekerente, devolve telemóvel, osan, karteira rekerente nian.
“Rekerente hela iha kuartu laran, toba hela, la halo kualkuer atividade, iha Rezidénsia Eis Ministru Finansa, Rui Gomes. Polísia nia entrada dadeersan 3 horas até 4 dadeersan sein kualker mandatu, sein lori kualker tradutór língua rekerente sira ko’alia,” nia katak.
Haktuir tan, atualmente rekerente ho nia kolega naʼin-rua iha kuartu neʼebé identifikasaun kompletu identifikada iha autus ho númeru prosesu supra referidu, atualmente detein preventivamente iha estabelesimentu PCIC Kolmera.
Haktuir númeru neʼebé refere, Polísia halo detensaun flagrante delitu ba arguidu naʼin-27 neʼebé iha autus, iha loron 14 Jullu 2026, iha tuku 4 dadeersan (horas deskansa) to’o tuku 12 tempu detensaun seidauk identifika atu determina estatutu ba rekerente.
Nune, tuir dispozisaun númeru 1 husi artigu 205.º CPP mai intenta providénsia ba Habeas Korpus iha virtude prizaun ilegál, ba rekerente neʼebé naran mensiona iha leten, husu ba Tribunal Rekursu atu dekreta.
Hatan ba kestaun ne’e, Diretór Servisu Investigasaun Kriminál Superintendente, Xefe Polísia João Belo, hateten, ba kestaun ne’e Advogadu iha direitu halo saida de’it, maibé Polísia nia atuasaun ne’e tuir prosedimentu no viola ema nia direitu.
“Husi DSIK la halo violasaun ruma, tanba iha operasaun ami sempre respeita ba buat hotu,” nia dehan.
Jornalista : Natalino Costa
Edirora : Julia Chatarina

