iklan

NASIONÁL, JUSTISA

PN Prontu Levanta Imunidade Deputadu Kuandu Pedidu Sertu

PN Prontu Levanta Imunidade Deputadu Kuandu Pedidu Sertu

Prezidente Parlamentu Nasionál, Arão Noé de Jesus Amaral.

DILI, 26 maiu 2019 (TATOLI) – Prezidente Parlamentu Nasionál, Arão Noé, hatete parlamentu sei prosesa levantamentu imunidade ba deputadu sira, kuandu pedidu ne’ebé haruka hosi orgaun judisiáriu sira mai ho loloos.

Relasiona ho prejensa deputadu, Francisco Kalbuadi Lay, hosi bankada Kongresu Nasionál Rekonstrusaun Timor (CNRT-sigla portugés), iha uma fukun, Prezidente PN haktuir to’o agora ninia parte seidauk simu pedidu levantamentu imunidade hosi tribunál.

Tuir mai TATOLI, I.P hatun entrevista kompletu ho Prezidente PN, Arão Noé, iha ninia knaar fatin, sesta, (24/5/2019).

TATOLI: Prezensa deputadu Kalbuady Lay iha uma fukun, públiku no mós parte opozisaun sira konsidera bankada AMP (Aliansa Mudansa ba Progresu) halo uma fukun hanesan abrigu ba sira ne’ebé iha poder, oinsá ita nian pozisaun hanesan Prezidente Parlamentu Nasionál no mós reprezentante povu hodi solusiona?

PPN: Sim, komentáriu públiku halo análiza oin-oin ba asuntu sira hanesan ne’e, más ha’u hakarak dehan análiza sira ne’e la loos.

Deputadu Kalbuadu Lay titulár, husi lista AMP númeru 4 iha eleisaun antesipada 2018 no nia simu pose iha plenária, hafoin husu subtituisaun temporária.

Ba deputadu titulár, bainhira nia hakarak husu fali atu retoma ninia mandatu, nia iha plenu podér, tanba nia deputadu titulár, la’ós deputadu substitutu. Se deputadu substitutu karik, deputadu seluk ne’ebé substitui ne’e fila fali karik nia automátika tenke sai. Más nia titulár nia bele mai bainhira de’it, ema ida labele bandu nein Prezidente Parlamentu, nein tribunál, tanba tribunál públika ona rezultadu eleisaun 2018 no tuir sekuénsia lista, nia tama deputadu eleitu. AMP momentu ne’ebá hetan kadeira 34.

TATOLI: Iha karta levantamentu imunidade ba deputadu Kalbuadi Lay husi tribunál, ita-boot sira prontu koopera?

PPN: Kuandu iha pedidu levantamentu imunidade, favór iha dokumentu mai ita prosesa. Más ha’u hakarak dehan to’o agora seidauk iha karta ida mai para halo levantamentu imunidade.

Prosesu la’o hela foin dadauk halo levantamentu ba deputadu Adérito Hugo (deputadu bankada CNRT) no fulan hirak liubá halo levantamentu imunidade ba deputadu António da Conceição no deputadu Assanami (Mariano Assanami Sabino/deputadu bankada Partidu Demokrátiku).

Importante mak pedidu mai tenke loloos, labele prokuradór sira mak halo fali pedidu mai, tuir loos tenke tribunál. Tanba ne’e ami husu ba orgaun sira ida-idak kumre regra ne’ebé mak iha.

Se pedidu mak la tuir regra, parlamentu sei haruka fila fali. Ida ne’e prosesu normál hanesan horibainhira akontese ba deputadu Vicente Guterres (deputadu bankada CNRT), kuandu pedidu mai la tuir dalan, parlamentu iha knaar haruka fila fali para ezije orgaun sira hotu servisu tuir regra no baze legál ne’ebé iha. As vezes kuandu ita rekuza dehan ita defende malu, ne’e lae! Kuandu orgaun judisiária halo levantamentu ba deputadu, sé de’it hatan ba justisa

TATOLI: Knaar reprezente povu ne’ebé importante mak nu’udar fiskalizadór, maibé sempre hamosu preokupasaun hosi públiku, tanba ninia rezultadu ikus mak falun ho interese polítika no dalaruma esklui tiha interese povu, ezemplu mak servisu Komisaun Inkéritu Parlamentár (KIP) ne’ebé foin lalais ne’e bele konsidera nulu, tanbasá laiha konsensu polítiku hodi bele konsidera relatóriu ne’e?

PPN: Intrepretasaun públiku bele oin-oin, bele dehan buat hotu falun ho polítika no interesse. Ha’u hakarak dehan KIP hala’o nia mandatu tuir lei ne’ebé mak iha. Agora lei ne’e fó dalan para prosesu aprovasaun, ninia relatóriu pareser tenke aprovadu, se la-aprova Prezidente Parlamentu labele ajenda ba plenária, tanba lei proibe.

Lei artigu 11 númeru 4 hatete se relatóriu ne’e la-aprovadu iha komisaun, Prezidente Komisaun haruka karta ida hodi informa ba Prezidente Parlamentu Nasionál, hodi hatete relatóriu la-aprovadu.

Agora aprova ka la-aprova no tanbasá mak la-aprova ne’e la’ós Prezidente Parlamentu nia kompeténsia, maibé kompeténsia deputadu sira nebe mak tama iha KIP ne’e rasik.

Sira ida-idak mak tenke justifika, Prezidente lakohi komenta to’o ba buat ne’ebé mak tékniku iha nível komisaun.

Ha’u bele halo de’it saida mak lei hatete tau ajenda iha plenária kuandu iha aprovasaun. Desde ábitu restaura independénsia, kuandu muda husu Asembleia ba Palamentu Nasionál, husi ne’ebá seidauk iha relatóriu ida mak mai husi komisaun, hanesan komisaun permanente ka eventuál, ne’ebé la-aprovadu iha komisaun bele lori debate iha plenária.

TATOLI: Alende fiskalizasaun polítika, parlamentu mós halo pedidu ba Tribunál Konta atu halo fiskalizasaun téknika, parlamentu iha planu ba tinan ne’e?

PPN: Ida ne’e kompeténsia Tribunál Konta ninia, Parlamentu bele halo ida ne’e liuhosi rezolusaun ka deliberasaun ruma. Se hanesan atu polítiku hanesan fulan hirak liubá iha rezolusaun liga ho rezultadu auditória Tribunál Konta ba ZEESM ninia. Haruka ona ba Ministériu Públiku, Governu no Tribunál.

Ita iha separasaun podér, Parlamentu bele halo desizaun polítika ida no rekomenda, atu hala’o ka lae ne’e orgaun ida-idak nia kompeténsia.

Husu bele husu más atu halo ka lae ne’e kompeténsia orgaun ida-idak ninia. Tanba ne’e Parlamentu sei limita nia-an to’o kompeténsia ne’ebé nia halo no labele interfere orgaun sekuk ninia kompeténsia.

TATOLI: Ita-boot kandidatu úniku ne’ebé eleitu nu’udar Prezidente orgaun soberanu daruak iha RDTL, oinsá prosesu negosiasaun polítika iha AMP ba ita-nian kandidatura?

PPN: Ha’u nunka halo esforsu atu sai Prezidente Parlamentu, so kumpre nu’udar ema polítiku ida no AMP hatama iha lista kandidatu deputadu númeru 5.

Aproveita tempu atu agradese ba lideransa másimu partidu tolu CNRT, PLP no KHUNTO, ne’ebé fó konfiansa mai ha’u tau iha númeru 5 lista kandidatu AMP nian.

Kandidatu ba Prezidente, mai ha’u nein iha hanoin atu mai, tanba ha’u hatene ha’u nia kapasidade la to’o. Ha’u laiha títulu hanesan deputadu seluk, ha’u ema simples ida ne’ebé hasai de’it kursu kuarta klase iha tempu portugés.

Ha’u nunka kontinua estudu, eskola de’it iha polítika. Konfiansa ne’ebé mak fó, to’o agora ha’u ezerse de’it kargu polítiku.

To’o kandidatu ha’u nia líder sira mak bele hatene katak tanbasá mak sira kandidata ha’u, ha’u nia prinsípiu mak sei fó fiar ha’u la’o tanba ha’u nia kompromisu mak hala’o servisu.

Kapasidade ha’u nia iha ka lae, líder sira mak deside. Momentu iha votasaun mós liu ho 36 votus, agradese ba deputadu sira nia konfiansa no ha’u mós prontu nakloke para kualker momentu sira hanoin ha’u la serve ona no ba deskansa, ha’u prontu 24 oras.

Hein katak knaar ne’ebé ha’u halo bele satisfaz, ha’u nia kompromisu fundamentál mak ha’u so halo knaar tuir konstituisan no lei no iha Parlamentu, ha’u so halo tuir de’it rejimentu. Ha’u sei tau interese partidária no pesoál ses husi situasaun hotu.

TATOLI: Durante hala’o knaar hanesan Prezidente Parlamentu Nasional, dezafíu saida de’it mak Ita-Boot enfrenta bainhira halo konsentrasaun polítika iha Parlamentu?

PPN: Buat ne’ebé ha’u agradese mak parte AMP fó apóiu ba ha’u sólidu no sira mantein pozisaun to’o agora. Diverjénsia polítika ne’ebé iha normál iha demokrasia.

Iha demokrasia sempre iha kontra, iha pro, iha opozisaun, iha bankada governu.

Dezafíu ne’ebé boot liu mak iha defende no iha kontra, más o que sertu liu iha demokrasia mak votu mak determina. Bele iha diverjénsia polítika, intervensaun, no krítika oin-oin más kartaun mak determina, sei votu maioria ita hotu submete.

Ida ne’e mak dezafíu, más desizaun ikus liuhosi votu no hotu-hotu simu no kuandu simu ona vale hanesan regra ba ita.

Jornalista: Julia Chatarina

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!