Horta sei konsulta líder partidu polítiku-Governu marka data eleisaun parlamentár

DILI, 28 dezembru 2022 (TATOLI)—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos Horta, hateten iha fulan-janeiru 2923 ne’e sei konsulta partidu polítiku sira-ne’ebé iha asentu maiória parlamentár molok dekreta kalendáriu eleisaun parlamentár 2023.
Xefe Eztadu ne’e hateten, fila hosivizita Estadu ba Brazíl ne’e nia parte sei hahú prosesu formál konsulta ho lidér partidu polítiku sira-ne’ebé asentu maiória iha Parlamentár ho Governu no buka ona konsensu marka data eleisaun parlamentár.
Notísia Relevante: Xefe Estadu sei dekreta kalendáriu Elisaun Parlamentár iha fevereiru 2023
“Bainhira ha’u fila (hosi Brazíl) iha janeiru hahú prosesu formal konsulta ho lidér partidu sira ne’ebé asentu maiória iha Parlamentár ho Governu no buka ona konsensu marka data eleisaun parlamentár labele sedu no tarde demais depois bele iha impaktu negativu ba governasaun rasik,” PR Horta hateten ba jornalista sira iha aeroportu internasionál Nicolau Lobato Comoro, antes dezloka ba Brazíl, kuarta ne’e.
Xefe Estadu, konsidera 2023 hanesan tinan ida importante ba Timor-Leste no eleisaun parlamentár 2023 tenke la’o di’ak, tanba ekonomia komesa bele hahú la’o di’ak no arranka ba oin.
Tuir Horta, iha 01 outubru 2023 Governu foun mai tenke aprezenta nia programa no proposta Orsamentu Jerál Estadu (OJE) ba 2024, ne’eduni se 01 outubru prazu aprezenta OJE signifika fulan ida antes tenke aprezenta programa.
“Ida-ne’e siginfika Governu tenke formadu ona. Ezemplu, iha fulan-agostu ka jullu Parlamentu foun tenke organiza an tiha ona. Tanba ne’e, ita haree ida-ne’e prazu 01 outubru OJE tama no hahú debate entaun signifika eleisaun tenke iha fulan ruma antes data ida -ne’e, nune’e governasaun la’o loloos, tan depende ba konsulta ho partidu polítiku sira ka Governu,” nia dehan.
Tan ne’e, Ramos Horta hateten depois nia-parte marka data ba eleisaun signifika iha 2023 atividade polítika, eleitorál no ekonomiku tenke aeranka tanba iha investidór lubun ida mak hakarak mai ona iha tinan oin.
Aliénde ne’e, tinan oin ne’e negosiasaun kona-ba dezenvolvimentu Greater Sunrise tenke aselera, negosiasaun taka ona fronteira terrestre ho Indonézia tenke rezolve ona hodi haree fali ba negosiasaun fronteira máritima ho Indonézia.
Depois atividade seluk tan hanesan kabu-submariñu tenke book daudaun on aba oin, projetu boot Millenun Challenge Coorporation (MCC) atividade amerikanu nian, purtantu atividade barak loos hakarak aselera tinan oin.
“Tinan 2023, bele mós ita (Timor-Leste) atama ona ASEAN entaun serbisu makaas loos,” nia hateten.
Xefe Estadu hateten atu buat sira-ne’e akontese dame tenke kle’an iha Timor-Leste.
“Estabilidade polítika tenke kle’an, eleisaun parlamentár tenke la’o di’ak, Governu foun mai ne’e tenke iha maiória absoluta. Ha’u nu’udar Prezidente lakohi haree Governu ida mai fraku loos tanba tenke ezmola kadeira. Hotu, hotu partidu lubun ida-ne’e mak problema Timor nian tinan sira nia laran,” noa hateten.
Notísia Relevante: Eleisaun parlamentár 2023, CNE preparadu no hein PR anúnsia kalendáriu
Jornalista : Nelson de Sousa
Editór : Cancio Ximenes

