iklan

DILI, POLÍTIKA

PR Horta husu sidadaun hotu moris tuir fraternidade umana

PR Horta husu sidadaun hotu moris tuir fraternidade umana

Prezidente Repúblika, José Ramos Horta. Imajen Tatoli/Francisco Sony.

DILI, 04 fevereiru 2023 (TATOLI)—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos Horta, husu sidadaun hotu atu moris tuir fraternidade umana.

Notísia Relevante: Vise PM Santa Sé agradese PN aprova rezolusaun adota dokumentu fraternidade umana

“Ohin 04 fevereiru loron mundiál fraternidade umana, inisiativa semináriu ne’e fahe ba joven sira namkari iha Timor-Leste tomak fiar valór fraternidade umana. Buat ne’ebé kle’an liu mak hakuak malu, relijiaun, polítika, diferensa oioin maibé ita nu’udar ser umanu,” PR Horta hateten bainhira partisipa iha semináriu nasionál ho tema jerál ‘A fraternidade umana dentro do desafio e espetativa de Timor-Leste’ ne’ebé organiza hosi Konferénsia Episkopál Timorense (CET, siglá portugés) liu hosi Komisaun Nasionál Justisa, Pás no Integridade  Kriasaun hodi komemora loron internasionál Fraternidade Umana iha salaun Universidade Katólika Timorense, Balide, sábadu ne’e.

Tanba ne’e, nia dehan. Seminbáriu ne’e inisiativa hosi igreja Konferénsia Episkopál Timorense (CEP), Komisaun Nasionál Justisa no Pás, ne’ebé simu responsabilidade atu halo promosaun ba dokumentu istóriku fraternidade umana deklarasaun ne’ebé mai hosi Amu Papa ho Grand Iman Caero.

“Ohin iha Abudabi, sekretáriadu fraternidade umana realiza serimónia boot entrega prémiu ba manán-na’in rua tanba tinan barak ona iha mundu kona-ba promosaun pás,” nia dehan..

Timor-Leste hanesan nasaun dahuluk iha mundu ne’ebé Parlamentu Nasionál Timor-Leste adota rezolusaun ho unanimidade simu dokumentu ne’e nu’udar dokumentu nasionál iha ita-nia nasaun.

“Ha’u nu’udar Prezidente momentu ne’eba halo deklarasaun ida, ha’u apoiu dokumentu ne’e mós ho desizaun Parlamentu nian,” nia hateten.

Xefe Estadu ne’e hateten, Timor-Leste iha estabilidade polítika, dame no  trankuilidade la’ós retórika tanba nia-parte koñese rai 100-resin iha mundu.

“Ha’u hatene saida mak akontese iha rai ida no ne’eba, Timor di’ak. Klaru, de vez enkuandu dalaruma haree joven balun baku malu no balun tanba razaun pesoal vingansa, maibé la’ós hanesan ódiu balun ses mai hasai tudik, maibé la signifika Timor iha instabilidade,” nia dehan.

Tuir nia, probelma boot abut arte marsiál, problema joven sira buka fatin ruma atu halo sira bele hateten sira pertense ba ida-ne’e, tanba bainhira joven sira laiha atividade ruma di’ak entaun sira buka buat oioin.

Entaun Governu mak tenke haree óinsa hamutuk ho Prezidente, igreja ho autoridade sira seluk óinsa dada elementu arte marsiál sira kontribui halo atividade konkretu iha aldeia, suku ne’ebé sei haree atividade sira se fó meiu ba sira.

Notísia Relevante: PN aprova rezolusaun adota deklarasaun Pás Mundiál ho unanimidade

Jornalista : Nelson de Sousa

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!