iklan

EDUKASAUN

Edukasaun xave sustentabilidade Estadu nian, presiza mellora rekursu umanu-infraestrutura 

Edukasaun xave sustentabilidade Estadu nian, presiza mellora rekursu umanu-infraestrutura 

Diretor Ezekutivu TLCE, José Monteiro. Imajen Tatoli/Egas Cristóvão

DILI, 25 abríl 2024 (TATOLI) –Timor-Leste Coalitions Education (TLCE), konsidera katak edukasaun mak xave ba sustentabilidade Estadu Timor-Leste (TL).

“Tanba ne’e ha’u hakarak rekomenda ba Estadu ida-ne’e katak edukasaun mak xave sustentabilidade Estadu nian. Sustentabilidade Estadu nian la’ós husi fundu minarai maibé rekursu umanu importante tanba kuandu rekursu umanu ladi’ak mak laiha kualidade no infraestrutura kuandu ladi’ak mak kualidade edukasaun mós menus”, Diretór Ezekutivu TLCE, José Monteiro, dehan ba TATOLI, iha nia knaar fatin, Caicoli, Dili, foin lalais ne’e.

Atu garante nia kualidade mak Ministériu Eukasaun (ME) tenke tau atensaun ba aspetu tolu nune’e bele atinje saida mak governu durante ne’e planu, mak kualidade edukasaun.

“Kualidade edukasaun tenke haree husi aspetu hotu-hotu ne’ebé relativa ho aspetu edukasaun. Iha aspetu tolu ne’ebé governu tenke atensaun mak, primeiru aspetu input katak Governu tau osan hira, eskola hira mak atu loke, presiza saladeaula hira, estudante barak hanesan ne’ebé, rekruta kualidade profesór hanesan ne’ebé, ambiente eskola hanesan ne’ebé no fasilidade eskolár. Sásan hirak-ne’e hotu tama iha aspetu input, saida mak ita hakarak hahú tau, prosesu hanorin no aprende”, nia dehan.

José Monteiro hatutan, aspetu segundu haree nia prosesu, mak iha uma estudante aprende saida, iha eskola hanorin saida ba estudante, livru saida mak presiza ensinu ba estudante no livru ida-ne’ebé mak profesór uza hodi hanorin. Kurríkulu ida-ne’ebé estudante la’o tuir no profesór introduz Kurríkulu saida. Depois interasaun entre profesór ho estudante, profesór ho profesór no estudante ho estudante iha prosesu aprendizajen nian.

“Aspetu terseiru mak output; presiza haree ba pasajen klase ka pasajen siklu. Tanba liuhusi rezultadu output mak ita bele avalia situasaun ida ba seluk. Kuandu rezultadu ladi’ak entaun ita haree iha input ne’e katak eskola la to’o, livru laiha, nune’e la lee entaun labele aumenta sira-nia koñesimentu, entaun bainihira ramata universidade la hetan servisu tanba laiha esperiénsia natoon, nune’e ema hotu uza”, nia esplika.

Agora atu dehan de’it katak haree husi input, menus tebes tanba hun-dikin laiha, signifika Ministériu Edukasaun tenke atualiza formasaun liuhosi INFORDEPE ba profesór sira. Tanba buat ne’ebé sosiedade sívil haree mak profesór hanorin la tuir nia espesialidade, ida-ne’e sai problema boot ida ba edukasaun, maibé Ministériu lahatane tanba laiha dadus.

Entretantu Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus, hatete, ME kontinua tau importánsia ba problema infraestrutura eskolár.

“Infranstrutura mós hanesan ha’u deklara ona beibeik katak, Governu liuhusi ME kontinua tau importánsia ba problema infransturtura eskolár, mezmu seidauk hotu, maibé hanesan ha’u dehan katak, iha programa tuan mós iha ne’ebá, no ME presiza konstroi tan saladeaula”.

Ministra argumenta, maibé saladeaula balun ne’ebé mak di’ak hela, maibé dala ruma ho dezastra naturál ne’ebé akontese, bele estraga, entaun númeru ne’e kada vez aumenta, maibé governu kontinua nafatin haree asuntu hirak-ne’e iha tinan ida-ne’e.

“Iha tinan iha-ne’e iha treze e tal milhões husi Orsamentu Jerál Estadu, no um milhão e tal ne’e atu halo eskola foun, no balun kontinuidade ba programa tinan 2023 ninian,” nia informa.

Jornalista : Osória Marques

Editór : Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!