Top

Empreza GAT hakarak apoia natar-na’in Maliana hasa’e produsaun hare

Na'in ba komapañia Lokál Graca Agro Trading (GAT) Unipesoál Lda, Vitál dos Santos, Introdús hela mákina teknolojia agrikultura modernu ba natar-na'in sira iha postu administrativu Maliana, munisípiu Bobonaro. Imajen Tatoli/Sérgio da Cruz.

BOBONARO, 06 junu 2024 (TATOLI) – Empreza lokál Graca Agro Treding (GAT) unipesoál Limitada, iha insiativa hakarak halo parseiru ho natar-na’in sira-ne’ebé pertense ba irrigasaun Maliana I ho objetivu atu apoia no dezenvolve setór agrikultura hodi hasa’e produsaun hare.

Diretór Kompañia Gracia Agro Treding (GAT), Vitál dos Santos, kompañia sei fornese apoia kréditu bazea ba neseidade natar nain sira hahú hosi prepara-rai fini, adubu, pestisida no fó asisténsia téknika to’o pos-kolleta.

Notísia relevante: Lú Olo triste haree natar Maliana nakonu ho fatuk no rai-henek

“Ita fornese ba natar na’in sira mákina kuda hare, mákina ko’a-hare, mákina baku-hare hand tractor, alende ne’e ami mós hakarak introdús fini hare variadade moderna ne’ebé bele fó produsaun kada ektare entre tonelada 8 até 12,” nia informa hafoin introdús teknolojia agrikultura ba natar-nain sira iha Maliana.

Nia subliña, mákina hirak-ne’e ho teknolojia moderna ne’ebé efisiénsia no efikas hodi hakma’an servisu natar na’in sira no poupa gastu.

Ekipamentu hirak-ne’e sei fó apoia ho forma kréditu ne’ebé natar na’in sira sei selu ho produtu hare kulit hafoin kolleta.

Alende ne’e empreza mós sei sosa hare-kulit neʼebé natar na’in sira hetan ho presu kada kilograma $0,43 to’o $0.50.

“Nia folin depende ba variedade hare no ninia kualidade. Ami sosa tiha ami mak prodús sai foos depois lori ba merkadu,” nia katak.

Vitál dos Santos hatutan, hanesan natar-nain no Maliana -oan deside loke empreza ne’e hodi halo investimentu ba setór agrikultura, tanba durante ne’e halo estudu, deskobre katak produsaun hare iha Maliana tún kauza husi agrikultór sira menus asesu informasaun kona-ba teknolojia agrikultura moderna no kestaun finanseira.

“Ita inísia programa ne’e atu haree kona-ba distinu natar-na’in sira-nia iha munisípiu Bobonaro, liuliu iha Maliana, tanbá depois ukun-aan Maliana ne’ebé iha tempu Indonézia hetan predikadu ‘lumbung beras’ ne’e ita ladun rona, ema seluk mos la temi ona, entaun mai iha hamutuk atu hamoris fila fali Maliana nia naran ne’e,” nia katak.

Administradór postu administrativu Maliana, Augusto Caetano, konsidera liuhosi programa ne’e bele ajuda ona governu hasa’e produsan  hare iha rai-laran nune’e bele  redús foos importasaun husi rai-li’ur.

“Agradese tanba kompañia ne’e bele tulun ho agrikultór sira, tempu badak sei hola sira-nia haree tanba agora tempu kolleta ne’ebé hare sira hada iha kaut resin. Balu lahuk estraga agora sosa ona ne’e povu bele sustenta ona nia nesesidade,” nia katak.

Apolinário Barros nu’udar veteranu agradese no louva ho ezisténsia empreza Gracia Agro Treading ne’ebé iha inisiativa diak hakarak investe iha setór agrikultura ho nia vizaun atu hasa’e produsaun hare no prepara destinu natar-nain sira.

“Ida-ne’e mehi dezde 1975, tanba ita hotu nia preokupasaun maka ita-nia inan-aman, komunidade sira-nia moris ne’e atu sai oinsá entaun ohin loron mosu mai duni, ita espera katak ba oin produsaun hare sei aumenta no natar-na’in sira mós bele moris di’ak,” nia hateten.

Natar-na’in suku Ritabou, Romeo Loi Siga, reforsa programa ne’e bele responde ona agrikultór sira-nia preokupasaun kona-ba tékniku.

“Ami (agrikultór) ida-ne’e mak ami buka tanba ami ne’e atu halo natar dalaruma osan laiha, neʼebé ita halo tuir ita-nia kbiit, agora kompañia hatudu dalan ida-ne’e, ami sente di’ak ona,” Romeo konklui.

Enkuantu programa ne’e sei implementa iha postu administrativu seluk neʼebé iha natar hanesan Atabae, Balibo, Cailaco no seluk tán.

Notísia relevante: Natar ektare rihun 13-resin iha Maliana abandona

Jornalista: Sérgio da Cruz
Editór: Evaristo Soares Martin
s

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!