DILI, 10 dezembru 2024 (TATOLI)—Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernada Lay, tersa ne’e, entrega prémiu liberdade espresaun Max Stahl edisaun 2024 hamutuk $10.000 ba manán-na’in, José Luís Oliveira.
Notísia Relevante: PN hahú loke prémiu liberdade espresaun Max Stahl 2024 ba públiku
“Tinan ne’e, hili ho onra sidadaun ida inkorpora espíritu rezisténsia, José Luís Oliveira. José Luís Oliveira la’ós de’it ativista, nu’udar mós arkitetu esperansa, konstrutór dignidade,” Prezidente Parlamentu Nasionál ne’e hateten iha diskursu iha serimónia entrega prémiu ba manán-na’in iha sala konferénsia PN, tersa ne’e.
Iha ne’ebé seluk haree obstákulu, nia haree ba oportunidade mudansa, iha ne’ebé barak sei aseita status kuo, nia ezerse ninia lian-inkomada maibé justu.
Ninia luta tradús iha asaun konkretu, ezije igualdade jéneru, edukasaun kualidade, kuidadu saúde asesível, bee-moos, eletrisidade no alimentasaun saudável.
Kada batalla ne’ebé trava la’ós apenas nune’e de’it, maibé kada timoroan merese moris ho dignidade.
“Nu’udar grasa ba nia, permite ha’u iha momentu ida orgullu nasionál, tuir ONG Reporteres sem Fronteira, Timor-Leste ohin, iha Asia, ita-nia nasaun ho índise liberdade espresaun aas,” nia dehan.
Entre nasaun luzófonu, apenas Portugál mós supera no apenas iha tinan balun ultrapasa ona demokrásia estabelesida no nasaun hanesan Fransa, Austrália, Estadu Unidu no Reinu Unidu, no sira seluk tan.
“Maibé, a liberdade não é um Estado, mas um processo, temos sempre de estar atentos,” nia hateten.
Hanesan ema hotu hatene tanba moris Timor-Leste nian propria istória, liberdade ne’e frájil, demora jerasaun konstrui no bele desmoronar-se instante, tanba ne’e onra ba sira-ne’ebé konkista no konstrui no defende.
“José Luís Oliveira, reprezenta mellór iha ita-nia tradisaun, no ezerse ninia liberdade husi liberdade ba sira seluk,” nia hateten.
Iha fatin hanesan, José Luís Oliveira, hato’o agradesimentu ba atribuisaun prémiu ba nia.
Antes ne’e, Diretór FONGTIL, Valentim da Costa Pinto, informa organizasaun propoin dirijente AJAR hodi aprezenta ninia kandidatu ba prémiu ne’ebé fó sai tanba konsidera dedika ninia vida ba dezenvolvimentu no fortalesimentu sosiedade sívil, hanesan promosaun defeza direitu umanu.
José Luís Oliveira, moris iha loron 07 fulan-janeiru 1969 iha munisípiu Baucau. Nia hasai lisensiadu direitu iha Universidade Nacional Timor Lorosa’e (UNTL) iha 2015.
Iha 1995, nia assume kna’ar nu’udar koordenadór grupu traballu ba promosaun jéneru iha Timor-Leste no entre 2002 no 2008 nu’udar diretór assosiasaun direitu umanu (asosiasaun HAK).
Enkuantu, PN estabelese prémiu ba liberdade espresaun Max Sthal, nu’udar omenajen ba saudozu jornalista nia kontribuisaun ba Timor-Leste no atu promove liberdade espresaun, liuhusi rezolusaun númeru 25/2021, 01 dezembru, ne’ebé altera ho rezolusaun númeru 21/2024.
Prémiu Max Sthal buka atu rekoñese no valoriza atividade husi sidadaun sira, entidade ka organizasaun naun governamentál sira ho orijen husi rai-laran ka rai-liu’r ne’ebé kontribui makaas ba prémiu Max Sthal nia objetivu sira.
Obra sira no sira-nia autór, individual ka koletivu ne’ebé hakerek, ko’alia ka audivizuál ho natureza hanesan jornalizmu, sinema, literatura ka siénsia.
Prémiu nia objetivu mak rekoñese no valoriza sira-ne’ebé fó kontribuisaun relevante atu promove no halekar ka defende liberdade espresaun no informasaun no liberdade imprensa, inklui prevene no fó sai bainhira liberdade sira-ne’e hetan violasaun.
Objetivu seluk mak atu mantein memória, fó sai no eduka kona-ba istória resente rezisténsia nasionál ka luta libertasaun nasionál nian.
Jornalista : Nelson de Sousa
Editór : Cancio Ximenes




