DILI, 31 Jullu 2025 (TATOLI)—Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e (UNTL), Kinta ne’e, realiza serimónia graduasaun ba dala-XXXII ho tema ‘Graduadu Kualifikadu, Responsável no Étika iha Era Transformasaun Dijitál’, ne’ebé fó graduasaun ba finalista hamutuk 1.584.
Reitór UNTL, João Soares Martins, informa, graduasaun ne’e reprezenta kulminasaun husi tinan barak dedikasaun no esforsu akadémiku, ne’ebé hanesan momentu solene ida atu universidade ofisialmente fó grau ba estudante sira ne’ebé maka kumpre ona rekizitu sira hotu.
“Ohin hanesan loron importante no istóriku tebes ba ita hotu ne’ebé halibur iha ne’e no ba ita-nia nasaun tomak. Hamutuk, ita hala’o serimónia graduasaun UNTL nian ba dala-XXIII, iha loron 31 Jullu no loron 01 Agostu tinan 2025,” Reitór UNTL informa iha ámbitu serimónia graduasaun, iha Sentru Koonvensaun Dili (CCD, sigla portugés), Kinta ne’e.
Graduadu 1.584 kompostu husi fakuldade Agrikultura hamutuk 128, fakuldade Enjeñaria, Siénsia no Teknolojia 213, fakuldade Edukasaun no Umanidade 473; fakuldade Siénsia Sosiál no Polítika 175, fakuldade Ekonomia no Administrasaun iha 150, fakuldade Direitu graduadu 32, fakuldade Medisina no Siénsia Saúde graduadu 316.
Nune’e mós, fakuldade Filozofia no Siénsia Umanu graduadu 28, fakuldade Siénsia Ezata no Naturál graduadu na’in-ualu, fakuldade Turizmu, Arte, Indústria Kriativu no Kulturál na’in-45.
UNTL mós iha graduadu na’in-16 husi programa sira Pós-Graduasaun no Mestradu, ne’ebé fahe iha área sira hanesan Estudu Pós-Graduasaun iha Ekonomia Aplikada no Jestaun, Espesialidade Ekonomia no Jestaun ba Negósiu ho graduadu na’in-neen, Estudu Pós-Graduasaun iha Medisina Tropikál no Saúde Komunitária ho graduadu na’in-tolu.
Notísia relevante : Jullu nia rohan, UNTL realiza graduasaun ba finalista 1.700
Mestradu iha Ensinu Portugés iha Kontestu Timor-Leste ho graduadu na’in-rua, Mestradu iha Edukasaun, Espesialidade Edukasaun Matemátika no Teknolojia ho graduadu ida, Mestradu iha Estudu ba Pás no Konflitu ho graduadu na’in-haat.
“Graduadu 1.584 ne’e nu’udar prezente no fonte orgullu ba UNTL, sira-nia família no Repúblika Demokrátika Timor-Leste,” nia akresenta.
Biban ne’e, Reitór UNTL hakarak husu ba IX Governu Konstitusionál atu fó apoiu finanseiru liuhusi Orsamentu Jerál Estadu (OJE) ne’ebé fó dalan no garante funsionamentu no dezenvolvimentu universidade nian.
“Ami agradese tebes ba Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Maun Boot Kay Rala Xanana Gusmão no membru Governu tomak ne’ebé aprova ona alterasaun dahuluk ba Estatutu UNTL foun husi Dekretu-Lei No. 16/2010 loron 20 Outubru to’o Dekretu-Lei No. 13/2025 Juñu 44 ho nia Estatutu UNTL foun ida-ne’e, reafirma fali kompromisu ba eselénsia akadémika no modernizasaun ba ninia infraestrutura,” nia apresia.
Finalista UNTL, Margareth Eduarda de Araújo Efi, konsidera loron ohin ne’e hanesan pasu ida hodi kontinua aprende no transforma ba dezenvolvimentu edukasaun iha futuru.
“Ita hein katak vitória ida-ne’e hanesan pasu ida entre sira seluk maibé la’ós rohan no katak ita kontinua, hamutuk, aprende, dezenvolve no transforma Timor-Leste ba futuru ida ne’ebé di’ak liu no sustentável liu ba ema hotu. Ikus liu, hodi Governu hotu-hotu nia naran, ami subliña. Mai ita kontinuahamutuk hodi aprende, dezenvolve no transforma Timor-Leste ba futuru ida ne’ebé di’ak liu,” nia dehan.
Graduadu ne’e nota, ohin loron UNTL sufisiente no iha solusaun adekuadu ba dezenvolve buat ne’ebé di’ak liu hanorin no aprende bele hetan koñesimentu.
“Ita hein katak ho mudansa ne’ebé mosu pasu ba pasu, iha ita-nia rain ema ne’ebé kualifikadu, responsável no étika iha era transformasaun dijitál globalizadu,” Margareth Eduarda, otimista.
Tuir nia, edukasaun mak papél ida ne’ebé labele troka hodi harii sosiedade ida ne’ebé justu, kreativu no inovadora. Edukasaun maka motór ne’ebé dudu no promove sidadania ida ne’ebé justu no dezenvolvimentu sustentável nasaun ida nian.
“Iha mundu ida-neʼebé marka ho transformasaun oin-oin no dezafiu globál sira hanesan mudansa klimátika, dezigualdade sosiál, avansu teknolojiku, no konflitu sira seluk só liuhusi koñesimentu teknolojiku, hanoin kritiku, no formasaun étika mak ita bele promove mudansa iha ita-nia moris, ita-nia komunidade, no iha ita-nia an,” nia tenik.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina




