iklan

DILI, SEGURANSA

Kazu Scam Call Center aumenta tanba Timor-Leste seidauk iha lei sibernétika

Kazu Scam Call Center aumenta tanba Timor-Leste seidauk iha lei sibernétika

Prezidente Autoridade Nasionál Komunikasaun (ANC, sigla portugés), Flávio Cardoso Neves. Imajen Tatoli/António Gonalves.

DILI, 21 Jullu 2026 (TATOLI)—Prezidente Autoridade Nasionál Komunikasaun (ANC, sigla portugés), Flávio Cardoso Neves, hateten kazu scam call center kontinua aumenta tanba Timor-Leste seidauk iha lei sibernétika.

Prezidente Autoridade Nasionál Komunikasaun (ANC, sigla portugés), Flávio Cardoso Neves, hateten kazu scamming call center kontinua aumenta tamba ita seidauk ita seidauk iha lei atu fortifika nune’e Governu tenke aselera lalais lei krime sibernétika.

Notísia Relevante: PJR rekomenda Parlamentu fó prioridade ba aprovasaun Lei Sibernétika

Scam call centre mak hanesan sentru ba atividade krime organizadu ida-ne’ebé mak sai sentru hodi hetan returnu liuhusi konesaun internet hodi fahe informasaun bosok ba públiku hanesan liuhusi link ka email atu manán prémiu.

Nia hateten, ho mudansa dezenvolvimentu infraestrutura ba konetividade telekomunikasaun liuliu hanesan fibra ótika, ligasaun cross-border ho Indonézia no servisu satélite, asesibilidade internet sai di’ak liután, entaun fó oportunidade boot ba sidadaun sira atu uza plataforma dijitál no servisu online.

“Maibé, ho oportunidade ne’e mosu mós dezafiu foun, hanesan online scam call center, fraude dijitál no krime sibernétiku seluk. Ema balu aproveita fasilidade internet no telekomunikasaun atu halo atividade ilegál no engana sidadaun sira,” Prezidente ANC ne’e hateten ba Agência Tatoli iha nia kna’ar fatin, Kaikoli, ohin.

Atu hamenus kazu scam call center ne’e, nia dehan, tenke iha lei sibernétika no sosializa edukasaun sívika kona-ba literásia dijitál inklui hamenus konsumu informasaun falsu.

Nia dehan, hanesan autoridade reguladora konsidera lei seguransa dijitál (lei sibernétika) nu’udar prioridade ida hodi fasilita servisu detensaun ba kazu online sira, tanba ema hotu servisu bazeia ba orientasaun polítika Governu nian.

Tanba, tuir nia, lei ne’e sei define klaramente responsabilidade instituisaun relevante sira atu bele hametin koordinasaun no responde ba asuntu seguransa dijitál. Ida-ne’e la’ós responsabilidade instituisaun ida de’it maibé responsabilidade hamutuk husi Governu, reguladór, operadór telekomunikasaun no parseiru relevante sira.

“Tanba iha aspetu tékniku, fasíl tebes atu identifika dalan ne’ebé autór sira asesu fraude dijitál uza (bele asesu data), ami bele deteta sira-nia data no bele mós deteta ISP (Internet Service Provider). Sira-nia data durante ne’e sé mak asesu, ema hira, maibé lei seidauk iha atu fó dalan ba ita hodi halo asaun sira-ne’e,” nia esplika.

ANC iha relatóriu utilizasaun telekomunikasaun husi operadór no ICP sira-nia, maibé ANC hanesan órgaun reguladora no fó de’it lisensiamentu, enkuantu operadór sira mak hakarak faan tutan ne’e sira-nia direitu.

“Agora dehan autór sira-ne’e halo scaming uza konesaun internet husi ICP sira ka sira la uza simcard, maibé tenke deteta loloos internet ida-ne’ebé. Tanba ita iha tolu de’it mak Cross-border, Satélite no kabu sub-marinu maibé ida-ne’e foin mak koko seidauk lansa,” nia dehan.

Agora daudaun, Timor-Leste iha asesu ba internet liuhusi fibra ótika submarina, ligasaun terrestre cross-border ho Indonézia no mós servisu satélite, inklui Starlink. Operadór hotu-hotu ne’ebé fornese servisu telekomunikasaun iha Timor-Leste tenke kumpre obrigasaun regulatória no fó relatoriu ba reguladór kona-ba utilizasaun servisu sira.

Tanba teknolojia kontinua muda lalais, ANC iha mekanizmu tékniku foun atu aumenta kontrolu no monitorizasaun iha ambiente dijitál, hanesan sosializa kona-ba literásia dijitál ba sosiedade no eskola sira, tanba sosiedade barak mak seidauk intende didi’ak kona-ba setór komunikasaun nian.

“Entaun, fasíl ba ema husi nasaun seluk atu mai bosok ita, satán sira hatene katak Timor barak-liu mak gosta konsumu informasaun falsu sira no atividade scam call center ne’e baibain sira gosta halo iha nasaun frajíl sira,” nia dehan.

Bainhira Ministériu Públiku atu notifika ANC hodi responde pedidu esklaresimentu kona-ba lala’ok scam call center, ANC sei hatán tanba papel autoridade reguladora mak atu asegura katak bainhira deteta utilizasaun ne’ebé suspeitu ka atividade ilegál, bele halo investigasaun no identifika responsável sira tuir lei.

“Tanba ne’e, lei tenke forte atu fasilita prosesu identifikasaun, investigasaun no aplikasaun sansaun hasoru infratór sira,” nia dehan.

Atualmente, proposta lei sibernétika no lei relevante seluk sei iha prosesu diskusaun. Bainhira aprovadu ona, Governu sei iha baze legál ida-ne’ebé forte atu aplika multa administrativa, sansaun no medida seluk hasoru violasaun sira.

Aleinde ne’e, autoridade reguladora hakarak garante katak operadór telekomunikasaun no ISP sira entrega relatóriu períodiku kona-ba sira-nia atividade, tanba relatóriu ne’e inklui dadus estatístika kona-ba númeru kliente sira, utilizasaun servisu no informasaun relevante seluk.

Dadus hirak-ne’e importante atu ajuda Governu no instituisaun relevante sira halo koordinasaun, monitorizasaun no responde lalais bainhira mosu kazu fraude ka krime sibernétiku.

“Entaun ho sistema ida-ne’e, bainhira autoridade presiza halo investigasaun. Bele hetan apoiu husi dadus neʼebé kompletu no atualizadu, nune’e prosesu identifikasaun no aplikasaun lei bele hala’o ho lalais no efikásia,” nia esplika.

Diretór TIC Timor, Venâncio Pinto, hateten scam call center ne’e hanesan sentru ida-ne’ebé ema harii hodi hala’o atividade scamming (fraude ka burla online) hanesan jogu online, entaun atividade ne’e konsentra iha fatin ida de’it.

“Enkuantu sira seluk ne’ebé mak auroridade seguransa sira deteta hodi buska tan ne’e hanesan ninia sukursál (cabang),” Dirijente TIC Timor relata.

Nune’e, nia dehan, scaming hanesan atividade fraude ne’ebé ema uza ho maneira bosok informasaun liuhusi mensajen, website, investimentu online falsu (prémiu).

“Entaun, bainhira ita atu halo kontrola ita tenke iha lei sibernétika, atu nune’e bele ajuda servisu investigasaun nian bazeia ba medida preventiva sira,” nia dehan.

Notísia Relevante: MJ submete ona ezbosu Lei Sibernétika ba MPCM 

Jornalista : Alexandra da Costa

Editór         : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!