KOVALIMA, 05 Juñu 2025 (TATOLI) – Ministériu Koordenadór Asuntu Ekonómiku liuhusi Inspesaun Jerál Jerál Traballu (IGT, sigla portugés), kinta-nee, sosializa lei tolu ba empreza lokál no traballadór sira iha munisípiu Kovalima.
Lei tolu ne’e mak hanesan, Lei Traballu númeru 4/2012 kona-ba Direitu traballadór , Lei Greve númeru 5/2012, 29 Fevereiru kona-ba Lei Seguransa Saúde no Ijiéne iha serbisu fatin, númeru 11/2023.
Inspetór Jerál Traballu, Frederico Pereira de Matos informa, sosializasaun lei laborál tolu ne’e mak oinsa atu hasa’e koñesementu ba empregradór no traballadór hodi hatene lala’ok lei laborál tolu hodi hametin relasaun serbisu iha sira-nia serbisu fatin.
“Iha sosializasaun ne’e bainhira ita koalia kona-ba direitu karik oinsá no ko’alia dever karik oinsá? Empregadór sira-nia dever mak saida? Presiza hatene sira posizaun tanba empregadór no traballadór iha relasaun serbisu ba malu”, Frederico Pereira de Matos hatete ba jornalista iha salaun CNE Tabakolot, ohin.
Notísia relevante: https://tatoli.tl/2021/09/23/lei-nu-4-2012-ejize-empregador-no-traballador-buka-solusaun-bipartida/
Iha atividade sosializasaun ne’e mak empregadór ho traballadór sira bele iha koñesementu lala’ok lei ne’ebé mak regula traballadór ho empregradór nune’e ida-idak hala’o nia funsaun bazeia ba lei ne’ebé mak vigora ona hodi evita disputa laborál tanba la iha koñesementu.
IJT nia dever, lei ne’ebé iha hodi regula empregadór ho traballadór tenke sosializa nune’e sira bele hatene no bele kontrolu hodi garante servisu ba traballadór sira no empreza sira ne’e importante tebes.
Iha sorin seluk, Prezidente Autoridade Munisípiu Kovalima Miguel Armada Cardoso, louva empreza lokál sira ne’ebé kria servisu ba traballadór sira.
“Empreza sira presiza hatene ita-boot sira-nia dever dala ruma ita-boot sira mós bele manipula lei ba traballadór ne’ebé fó servisu ba nune’e bele viola lei balun ho nune’e atu lakohi viola lei ba dahuluk tenke selebra kontratu”, nia fó hanoin.
Autoridade Kovalima fó atensaun ba empreza lokál bainhira selu traballadór sira-nia saláriu tenke dala ida de’it labele fó uitoan-uitoan, hanesan traballadór sira servisu saláriu $ 115 bainhira selu uluk $ 50 hafoin fó fali $ 65 ne’e mak problema no presiza selebra kontratu, tenke selu over time ba traballadór sira bainhira servisu to’o kalan.
Ba traballadór sira molok atu husu nia direitu maibé hala’o uluk nia dever bainhira iha serbisu fatin labele halimar telefone.
Jornalista:Celestina Teles
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo




