Top

Jenerál Falur abertura formasaun lideransa ba Ofisiál Superiór F-FDTL

Sesaun hasai fotografia hamutuk iha ámbitu formasaun lideransa ba Ofisiál Superiór F-FDTL, Segunda (20/07). Imajen/Mídia F-FDTL

DILI, 22 Jullu 2026 (TATOLI)–Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada (XEMGFA), Tenente Jenerál Domingos Raul Falur Rate Laek, Segunda (20/07) ne’e, iha Sentru Institusaun Komandante Nicolau Lobato Metinaru, halo abertura ba kursu formasaun lideransa dahuluk ba membru FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) ba Ofisiál Superiór ho deviza Koronél.

Formasaun ne’e hanaran asaun uniformizaun ba funsaun Komandu no Xefia iha F-FDTL.

Iha formasaun durante semana rua ne’e, partisipa mós husi oradór Antigu Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada Jenerál Taur Matan Ruak, Antigu Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada Jenerál Lere Anan Timur, Antigu Ministru Defeza Roque Rodrigues, Koronél Sampaio e Silva, Koronél Carlos Jorge Gomes Marques, Julio Crispin no Avelino Coelho.

Oradór sira hanesan Jenerál Taur Matan Ruak sei loke aban refleksaun ida-ne’e ho istória estratéjika nasaun nian, tanba laiha komandu ida mak lejítimu se la hatene nia abut mai husi ne’ebé.

Doutór Roque Rodrigues sei situa ita iha Estratéjia Defeza Nasionál, tanba laiha desizaun komandu ida mak bele ignora mundu ne’ebé hale’u ita.

Doutór Avelino Coelho sei lori Enkuadramentu Konstitusionál, tanba forsa kilat nian só lejítima bainhira serbi Estadu Direitu Demokrátiku.

Koronél Sampaio e Silva sei dedika loron rua tomak ba Lejislasaun Enkuadrante no Dokumentu Orientasaun Estratéjika sira, tanba Komandante ida ne’ebé la hatene lei ne’ebé regula nia labele ezije ema seluk atu kumpre.

Jenerál Lere Anan Timur sei lori, husi nia esperiénsia rasik komandu nian iha gerilla, Valór Institusionál no Jestaun Krize nian, tanba desizaun iha tempu krize la hanorin iha manuál sira, hanorin ho ezemplu husi ema ne’ebé deside ona iha kampu batalla.

Padre Doutór Júlio Crispin sei aborda Ezekusaun Orsamentál no Kontratasaun Públika, tanba integridade Komandante ida nian sukat iha funu-laran no mós iha jestaun transparente ba rekursu sira ne’ebé povu fiar ba nia.

Koronél Carlos Jorge Gomes Marques sei ko’alia kona-ba Inspesaun Forsa Armada no Asaun Sosiál Militár, tanba komanda mós katak tau matan ba sira ne’ebé serbí iha ita-nia orden okos. Iha faze tuir mai, Ministru Defeza Nasionál sei lori reflesaun kona-ba Lideransa Étika no Valór Militár, hodi liga komandu militár ho governasaun polítika Defeza nian.

Iha enserramentu, ekipa sei halo esforsu hotu atu garante prezensa Komandante ein FALINTIL, Kay Rala Xanana Gusmão, ne’ebé sei taka asaun ida-ne’e ho mensajen esperansa no konfiansa ba futuru F-FDTL no Timor-Leste nian.

Iha diskursu, Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada (XEMGFA), Tenente Jenerál Falur, hateten, ho sentidu responsabilidade kle’an, no ho emosaun ne’ebé lejítima, iha Sentru Instrusaun Komandante Nicolau Lobato, iha Metinaro, Asaun Uniformizasaun ba Funsaun Komandu no Xefia iha F-FDTL.

“Haktuir ba implementasaun reforma, ne’ebé Governu define, no hodi kumpre períodu tranzisaun ida-ne’e, ha’u hateten ba ita boot sira, Senhór Koronél sira: loron hirak tuir mai la’ós kursu ida hanesan ne’ebé imi frekuenta ona. Imi sei hetan, iha primeira pesoál, memória, valór no klamar FALINTIL-FDTL nian, atu nune’e formasaun téknika no tátika exelente sira ne’ebé imi simu ona iha rai-li’ur, hahú ohin, bele tau abut iha istória, iha lejislasaun, iha estratéjia no iha rasik valór ita-nia Nasaun nian,” Tenente Jenerál Falur Rate Laek hateten iha nia diskursu bainhira halo abertura ba formasaun lideransa ba Ofisiál Superiór F-FDTL sira, iha Sentru Intitusaun Komandante Nicolau Lobato Metinaru, ne’ebé TATOLI asesu kuarta ne’e.

Notísia relevante : Ofisiál Superiór na’in-11 simu pose asume responsabilidade iha Komandu PNTL

Ho objetivu ida-ne’e mak ita konfigura módulu sira husi asaun ida-ne’e, no ha’u presiza fundamenta, maski badak, razaun ba kada módulu.

“Laiha módulu ida husi asaun ne’e mak ita hili arbiru: ida-idak reprezenta dimensaun indispensável ba ezersísiu komandu superiór nian memória istórika, pensamentu estratéjiku, respeitu konstitusionál, rigór legál, esperiénsia krize nian, integridade administrativa no kuidadu umanu. Só soma husi dimensaun hotu ne’e, ne’ebé moris ho umildade no reflete ho sériu, mak prepara Ofisiál ida ba responsabilidade sira ne’ebé hein hela,” nia katak.

Falur agradese ba nia antesesór sira ne’ebé bele mai fahe ona sira-nia esperiénsia ba Ofisiál Superiór F-FDTL sira liuhusi formasaun ne’e.

“Tanba ne’e, ha’u hakarak husik iha-ne’e ha’u-nia rekoñesimentu kle’an ba Senhór Jenerál Taur Matan Ruak no Jenerál Lere Anan Timur, eis-Xefe Estadu-Maiór-Jenerál FALINTIL-FDTL na’in-rua no eis-gerilleiru no Komandante FALINTIL, ne’ebé sira-nia autoridade kona-ba matéria sira-ne’e la mai husi manuál, maibé husi folin ne’ebé sira selu atu ohin ita bele hamriik iha-ne’e, livre, hodi diskute futuru ita-nia komandu nian,” nia hato’o.

Hodi hatutan: “Ha’u agradese, ho respeitu hanesan, ba personalidade sivíl sira ne’ebé mantein vínkulu kle’an no duradouru ho ita-nia Forsa Armada — Doutór Roque Rodrigues, Doutór Avelino Coelho no Padre Doutór Júlio Crispin — ba jenerozidade ne’ebé sira simu atu fahe sira-nia matenek ho futuru Komandante sira. No ha’u agradese, hanesan mós, ba Koronél Sampaio e Silva no Carlos Jorge Gomes Marques, ba disponibilidade no empeñu ne’ebé sira hatudu kedas ona iha preparasaun.’

Tenente Jenerál Falur husu ba Koronél sira buat ne’ebé fahe ba imi iha-ne’e, durante semana rua nia laran, liu fali programa formasaun ida. Ne’e atribuisaun responsabilidade morál, Ida-ne’e devér atu salvaguarda, ho onra, ho integridade no ho lealdade, soberania no independénsia ne’ebé jerasaun ne’ebé ohin fo fiar ba imi ho konkista ho sakrifísiu no, dala barak, ho vida husi kamarada barak.

“Dezafiu sira ne’ebé Timor-Leste hasoru ohin la hanesan ho tinan 1975 ka 1999 nian, maibé la ezije husi imi determinasaun menus. Pelo kontráriu, ezije Ofisiál sira ne’ebé bele lidera ho disernimentu, ho serenidade no, liuliu, ba servisu eskluzivu Nasaun no povu Timor-Leste nian,” nia dehan.

Ikus liu, nu’udar Xefe Estadu-Maiór-Jenerál, hateten, asaun ne’e labele hotu de’it iha edisaun dahuluk ida-ne’e.

“Ha’u hein katak, iha futuru, ida-ne’e sai prátika permanente iha preparasaun ita-nia komandante sira-nian, ho módulu sira ne’ebé progresivamente hadi’a no hariku, no ho tempu ne’ebé rezerva ho di’ak — buat ne’ebé, iha edisaun dahuluk ida-ne’e, ita seidauk konsege asegura kompletamente — ba vizita, imersaun no reflesaun iha fatin lulik sira ne’ebé namkari iha territóriu nasionál tomak, iha-ne’ebé memória rezisténsia nian moris nafatin iha rai no iha klamar ita-nia povu nian,” nia katak.

“Só nune’e mak ita garante katak kada jerasaun Komandante FALINTIL-FDTL nian kontinua hemu direitamente husi bee-matan ita-nia istória nian,” nia subliña.

Jornalista     : Natalino Costa

Editora          : Julia Chatarina

Publisidade

Leave a Reply

Latest Post

error: Content is protected !!